Kritik & essä

Euphoria (2019-)

20 januari 2022

Enkel underhållning och fullvuxen filmkonst i Euphoria

Anton Halldin

Man måste ju leva... (1978)

19 januari 2022

Man måste ju leva… är ett ovanligt rättframt stycke svensk arbetarfilm

Kim Ekberg

Spencer (2021)

12 januari 2022

Spencer är ett sammelsurium av drabbande känslor och tomma poser

Johannes Hagman

The Matrix Resurrections (2021)

22 december 2021

Nya Matrix är någonting mer än nostalgi

Oscar Westerholm

Annette (2021)

16 december 2021

Leos Carax gör musikal som ingen annan i Annette

Sebastian Lindvall

Faya dayi (2021)

15 december 2021

Faya dayi är stillsamt impressionistisk om utsatthet och separation

Katarina Hedrén

Voir (2021)

13 december 2021

Essäfilmserien Voir vältrar sig i romantiska plattityder

Oscar Westerholm

Benedetta (2021)

2 december 2021

Benedetta drar ner byxorna på den patriarkala kyrkan

Oscar Westerholm

First reformed (2017)

2 december 2021

Kan en filmkyss rädda oss från apokalypsen?

Sonya Helgesson Ralevic

Other people (2021)

26 november 2021

Oemotståndligt om en rappande Jesus i dagens Warszawa

Charlotte Wiberg

A Kaddish For Bernie Madoff (2021)

25 november 2021

En sorgesång och symbolisk exkommunikation

Charlotte Wiberg

January (2021)

25 november 2021

I January kan vad som helst hända

Charlotte Wiberg

Occupation (2021)

24 november 2021

Ett litet kammarspel om feghet och motstånd

Charlotte Wiberg

Belfast (Kenneth Branagh, 2021)

18 november 2021

En smärtsam kärleksförklaring till barndomens Belfast

Calle Wahlström

The power of the dog (Jane Campion, 2021)

16 november 2021

Kirsten Dunsts känsliga västernroll stannar kvar i minnet

Johannes Hagman

In front of your face (2021)

13 november 2021

Humor och social osäkerhet i Hongs In front of your face

Johannes Hagman

Världens värsta människa (Joachim Trier, 2021)

9 november 2021

Världens värsta människa fångar Osloprivilegier med filmisk passion

Joni Hyvönen

Card counter (Paul Schrader, 2021)

4 november 2021

The card counter rymmer några av filmårets mest hypnotiska stunder

Calle Wahlström