Cinema Queer visar i år kortfilmsprogrammet Rebellious bodies, curerat av libanesiske Mohamad Sabbah. FLM har mött Sabbah för att diskutera politik, ekonomi och arabregionens långa historia av queera uttryck på film.
El conde av Pablo Larraín
Larraín försöker, via skräckfilmsgenrens utpräglat stiliserade bildberättande, förkroppsliga det mardrömsväsen som dröjer sig kvar i folksjälen efter ett politiskt trauma, skriver Oscar Westerholm.
Poor things
Fotografen Robbie Ryans expansiva bilder ger liv till Yorgos Lanthimos senaste film om kvinnlig, frankensteinsk frigörelse. Oscar Westerholm har sett Poor things på filmfestivalen i Venedig.
Master gardener
Inte mycket är nytt i Paul Schraders universum när han nu byter pokerbordet mot trädgårdslandet. Master Gardener har svårt att hitta tonen, men regissörens pretentiösa skildringar av samhällets undersida behåller ändå något av sin enigmatiska dragningskraft, skriver Johannes Hagman.
Regeneration: Black cinema
En ovärderlig pusselbit i USA:s svarta filmhistoria. Oscar Micheaux Within our gates från 1920 påminner om den långa kampen för att stoppa den vita terrorn – först ifjol undertecknades en antilychningslag i USA. Martin Gelin skriver om ett slående aktuellt stumfilmsmästerverk.
Ett steg bort från andra sidan
Friedkin valde musik med distinkt stil, lite vid sidan av den breda mittfåran, men ändå inom den populära genren. Det är lite som Friedkin själv och hans filmer i det stora hela. Charlotte Wiberg minns regissören som gått ur tiden.
Filmmusik eller inte filmmusik?
Varför ska man egentligen säga det i toner? Kim Ekberg skriver om det filmhistoriska motståndet mot filmmusik och dagens konstnärliga konkurrens från maskiner.
Farväl, Mr. Sakamoto
Ryuichi Sakamoto – inte kan han väl dö? I efterhand känns reaktionen fånig, men det var faktiskt med viss chock jag nåddes av sorgebeskedet i mars . Trots att det redan 2014 blev känt att den japanska kompositören drabbats av cancer. Men han var den sortens drömska artist som kändes odödlig. Som fortfarande gör det.
Gerwig skriver in sig i historieböckerna med en gurlesk vinkel på filmmediet
I sitt snillrika manus tar Greta Gerwig och maken Noah Baumbach fasta på precis det icke-narrativ som finns kring Barbie (till skillnad från, säg, en superhjälte) och sammanfattar hur många leken med barbiedockor ofta tar sig uttryck: hon bor i en perfekt rosaglittrig värld och är sina attribut och prylar. Men konfliktlinje…? undrar Sonya Helgesson Ralevic.
Nolans egen förlustkontroll speglas i Oppenheimers monstruösa skapelse
Saker blev inte som Oppenheimer hade tänkt sig. I efterhand framstod han snarare som en nyttig idiot för toppolitiska krigshetsare, skriver Oscar Westerholm.
