fbpx

Festivalrapport #2 från CPH:DOX

Invisible nation (2024)

Det är svårt att komma överens på festival och ibland får demokrati stå över auteurfrenesi. FLM fortsätter tjuvlyssna på publiken och rapporterar från den taiwanesiska självständighetsrörelsen och historien bakom mannen som gömde Saddam Hussein. 

Festivalrapport #1 från CPH:DOX

E.1027 – Eileen Gray and the house by the sea (2024)

Är detta “Världens sämsta filmfestival?” undrade Jonas Holmberg när han besökte CPH:DOX 2009. FLM återvänder och hittar en energirik andra festivalhelg där besökarna trängs utanför salongerna.

Recension: Passage

Passage (2024)

Levan Akin tar med publiken på en resa genom Istanbuls queera gemenskap, men tyvärr blir slutresultatet lidande av filmens utbildande ansatser. Saga Cavallin har sett Passage och önskar att Akin blev lika kompromisslös som sina karaktärer.

Recension: Menus-Plaisirs – Les Troisgros

Menus-Plaisirs – Les Troisgros (2023)

Frederick Wiseman är tillbaka med en fyra timmar lång film om fine dining. Har den politiske filmskaparen velat pensionera sig på den franska landsbygden eller döljer sig en kritisk underton bakom de bildsköna råvarorna? Johannes Hagman har sett Menus-Plaisirs – Les Troisgros.

Rapport #4 från Berlinale: Direct action

Direct action (2024)

I över ett års tid följer regissörerna Ben Russell och Guillaume Cailleau den franska ZAD-rörelsen. Direct action inrymmer både galettegräddning och frågor om filmandets etik. Martin Grennberger lämnar salongen med en känsla av något oförlöst, och kanske är det menat att vara så. 

Palmemordet och fiktionens funktioner – från FLM Nr. 66

Sista kontraktet (1998)

Idag, 28 februari är det 38 år sedan Olof Palme sköts på öppen gata i Stockholm. Hur gick filmskapare från att känna beröringsskräck inför Sveriges mest ouppklarade mordfall till att vilja skjuta statsministrar i bästa sändningstid?

Rapport #3 från Berlinale: Faruk

Faruk (2024)

Genom sin 95-årige pappas perspektiv utforskar regissören Asli Özge sprickorna mellan då och nu i ett Istanbul där gentrifieringen vänder upp och ner på vardagen. Sanjin Pejković har sett hybriddokumentären Faruk och gläds åt regissörens nyfikna blick på modernitet och tradition. 

Rapport #2 från Berlinale: Averroès & Rosa Parks

Averroès & Rosa Parks (2024)

Nicolas Philibert, regissören bakom fjolårets guldbjörnsvinnare, är tillbaka med Averroès & Rosa Parks, den andra delen i trilogin som utforskar psykiatrins värld. Sanjin Pejković ser ett dokumentärt mästerstycke och önskar att speltiden var dubbelt så lång.