fbpx

En dag kommer allt det här bli ditt leder ut i tomma intet

En dag kommer allt det här att bli ditt (2023)

I En dag kommer allt det här bli ditt återvänder till regissören till sina gamla hemtrakter, i en film om en serietecknare med förkärlek för könsord. Saga Cavallin skriver om ”avancerad humor” och en huvudperson som aldrig görs begriplig för åskådaren.

Sinnligt utforskande av Medelhavet i Human flowers of flesh

Human flowers of flesh (2022)

Det finns bara en antydd handling i Helena Wittmans Human flowers of flesh, och målet med expeditionen i filmen förblir oklart. Men det är en abstrakt film som skapar en helt egen värld, skriver Johannes Hagman som sett den på Göteborgs filmfestival.

Sensmoralen med Ruben Östlund

Ruben Östlund under inspelningen av Triangle of sadness.

Det är varken första eller sista gången en treplusfilm blir Oscarsnominerad – det viktigaste att komma ihåg med Triangle of sadness är något annat. Jacob Lundström kommenterar Ruben Östlunds succé.

Kommer SD lyckas göra svensk film mer inåtvänd?

Montenegro eller Pärlor och svin (1981)

Är det meningsfullt att kategorisera filmer efter produktionsland i dagens globaliserade kulturvärld? Sanjin Pejkovic skriver om den nationella stilens upplösning och testar gränserna för svensk film.