Senaste artiklarna

• Kritik & essä 10 september 2020

  Psykoarkitekturen ramar in skräckfilmen The lodge

  På film kan hus och lägenheter utnyttjas för att materialisera förträngda minnen och omsluta rollfigurerna till väggarna krackelerar. Sebastian Lindvall skriver om The lodge och andra skräckbyggen till hjärnspöken.

  Läs mer
• Kritik & essä 10 september 2020

  Shirley visar att bräcklighet bor granne med kraftfullhet

  Josephine Deckers filmer uttrycker ofta tillstånd av skörhet – och hennes porträtt av författaren Shirley Jackson är inget undantag. Charlotte Wiberg har sett en intagande film om gränserna mellan konstnärliga och mänskliga relationer.

  Läs mer
• Kritik & essä 8 september 2020

  Queen of diamonds känns akut kontemporär

  Alienation på ett sömnigt Vegaskasino varvas med brinnande palmträd i Nina Menkes återupptäckta 90-talsindie. Kim Ekberg har sett Queen of diamonds.

  Läs mer
• Kritik & essä 7 september 2020

  Sunset Boulevard är en spöklik närbild på Hollywood

  För en filmstjärna är det lika med döden att inte längre existera i rampljuset. Sunset Boulevard är en Hollywodberättelse med självbedrägerier och metalager som inte förlorat sin lyskraft 70 år efter premiären.

  Läs mer
• Kritik & essä 2 september 2020

  The painted bird målar en svart bild av mänskligheten

  Filmatiseringen av Jerzy Kosinskis omtvistade roman har ett foto som stundvis är så skarpt att man nästan skär sig på det. Charlotte Wiberg ser ett svårsmält stycke mörk filmkonst om andra världskriget som är värt besväret.

  Läs mer
• Kritik & essä 2 september 2020

  I’m thinking of ending things är Charlie Kaufman i sitt esse

  Charlie Kaufmans senaste identitetskris är en ohelig korsning mellan Persona och Familjen är värre. Oscar Westerholm ser en galghumoristisk film som brottas med konstens möjligheter att ge oss svar på jagets gåta.

  Läs mer