Texten är en återpublicering från FLM:s nyhetsbrev 13 februari. Missa aldrig de senaste nyheterna och kommentarerna – bli nyhetsbrevsprenumerant här!

 

Nyss hemkomna från Göteborgs filmfestival men denna fredag bär det av igen då FLM-redaktionen befinner sig på tåget på väg till Berlinale!

Vad väntar där? Bland annat Aidan Zamiris mockumentär The moment, om och med Charli XCX, redaktionsfavoriten Angela Schanelecs nya film My wife cries som visas i huvudtävlan och premiären för svenska regissören Kim Ekbergs nya film Doggerland! Mer om filmen kan man läsa i denna fina DN-intervju där Ekberg beskriver sin vision för experimentell folkhemsfilm.

Precis som förra året står omvärldspolitiken på agendan när en av världens främsta filmfestivaler går av stapeln. Under den inledande presskonferensen med juryn för huvudtävlingen var det många journalister som ställde frågan om hur medlemmarna ser på Tysklands stöd till Israel. Konkreta svar uteblev men juryns ordförande, Wim Wenders, pratade om att filmer “sällan förändrar politikers idéer men att de kan förändra människors idéer om hur de vill leva.” Frågan diskuteras återkommande, både i enskilda filmer och filmindustrins olika visningskontexter. Det blir alltmer tydligt att folkmordet i Gaza som resulterat i uppemot 70 000 döda och en strid ström av bilder och klipp som dokumenterat händelserna i realtid har gjort ett bestående avtryck i filmvärlden.

I höstas publicerade den anrika franska tidskriften Cahiers du Cinéma ett temanummer på rubriken “Gaza. Et maintenant que fait le cinéma?”, alltså, “Gaza. Vad gör filmen nu?” I en genomgång av de skildringar som hunnit utkomma sedan 7 oktober 2023 undersöker tidningen hur den pågående katastrofen bearbetats i palestinska, israeliska och flera andra internationella filmer.

En av de filmer som bland annat diskuterades i numret var Kaouther Ben Hanias Hind Rajab – rösten från Gaza som inom ramen för en spelfilm som utspelar sig på Röda Halvmånens larmcentral använder den riktiga röstinspelningen från en sexårig flicka. Filmen har blivit både hyllad och kritiserad. I veckan skrev Sanjin Pejković för FLM om sin upplevelse av att ha sett den, där han ställde sig frågande till vad bilderna egentligen förväntar sig av oss som tittar. Han skriver: “Kanske är min kritik mindre ett avfärdande av filmen än ett försök att stanna i just den här obekväma frågan: inte om bilder betyder något, utan vad de förväntas göra åt oss – och vad vi i gengäld förväntas göra efteråt.”

Redaktionen tog frågan vidare när chefredaktörerna Olga Ruin och Rebecca González León i det första avsnittet av FLM:s nystartade podd diskuterade Ben Hanias hybriddokumentära grepp, analyserar metoden från hennes tidigare filmer och gör en avstickande jämförelse med hur Werner Herzog hanterar sitt råmaterial. Podden som kommer att utkomma varannan vecka finns att lyssna på här.

Andra tankar eller frågor du vill dryfta? Tveka inte att höra av dig. Väl mött!