När man har armbågat sig igenom en klunga av ett 30-tal journalister som frenetiskt sträcker fram sina mobilkameror för att fotografera en bildskärm som visar hur Sofia Coppola och Emma Watson håller presskonferens i en angränsande byggnad, då vet man att filmfestivalen i Cannes är helt rätt plats för att premiärvisa en film som handlar om hur samtida bildteknologier samspelar med en perverterad kändiskultur.
I The bling ring berättar Coppola om den glitterhungriga rånarligan som gick på high school om dagarna, och bröt sig in i stjärnornas lyxvillor i Hollywood Hills om kvällarna. De stal juveler och märkeskläder hos Megan Fox, Lindsay Lohan och framför allt Paris Hilton, som blev bestulen upprepade gånger utan att ens märka något (nyckeln låg under dörrmattan).
The bling ring har redan påståtts vara lika glittrande och ihålig som sin titel, och den saknar förvisso de upphöjda filmögonblick som blivit regissörens kännetecken. Men den välkalibrerade samtidsestetiken och det dollardränkta inifrånperspektivet – dynastidöttrarna Coppola och Hilton är gamla vänner – gör den till en fascinerande fortsättning på Coppolas undersökning av privilegierade ungdomars förvridna ångesthantering.
I Cannes ekar tonårstjuvarnas inledningsreplik “Let’s go shopping” illavarslande mellan lyxhotellernas fasader.
