Dom över Glasriket

När jag växte upp i sydöstra Småland var bioklimatet inte särskilt lysande. Varannan lördag klockan tre visade Filmstudion film på Sagabiografen i Kalmar (för övrigt Sveriges äldsta biograf i drift, med otroligt fina väggmålningar av Edward Hald och Vicke Lindstrand). Varannan lördag var det Folkets bio-visning på samma tid och plats. Sammantaget tolv visningar per säsong. I övrigt var man hänvisad till det nu nedlagda familjeföretaget Kalmarbiografers salonger, och det som visades där var sanningen att säga inte alltid så spännande.

Därför blir jag extra glad när jag ser att Jan Troell ikväll reser till regionen för att inviga festivalen Film i Glasriket med Sverigepremiären för Dom över död man. Festivalen, som äger rum i småorter i skogarna innanför Kalmar, har funnits i några år – men i år är det särskilt ambitiöst program. Utöver Dom över död man är det visserligen mest film som storstadsborna redan har kunnat se på bio (vilket såklart inte spelar någon roll för en cineast i Lessebo som längtat efter Moonrise kingdom och Searching for Sugarman), men man kompletterar bland annat genom att uppmärksamma Universals 100-årsjubileum med ett bolagsretrospektiv (Sista natten med gänget, Psycho, King Kong och Blues brothers).

Nysatsningen är extra glädjande eftersom Smålandsskogarnas kulturindustriella flaggskepp, glasnäringen, är i kris. För några veckor sedan meddelades att de traditionstyngda glasbruken i Orrefors och Åfors läggs ner. Festivalledningen själva relaterar hellre upprustningen till att regionens biografer har digitaliserats.