Idag har det gått ett kvartssekel sedan Olof Palme mördades på Sveavägen. Lagom till årsdagen har förstås medierna svämmat över av hågkomster, spekulationer och analyser. Leif GW Persson lanserade sin egen teori om mordet i SVT:s Veckans brott. Det fick exstatsministerns son Mårten Palme att reagera.

Jag vet inte vad han ansåg om Kjell Sundvalls Sista kontraktet från 1998.

Själv minns jag inte så mycket av filmen förutom att jag tyckte att den var dålig. Tyvärr har jag inte haft att möjlighet att se om den och eventuellt revidera den uppfattningen. Den finns inte längre på köp-dvd och trots uppsvinget för svensk krim verkar Kjell Sundvalls politiska thriller inte heller stå särskilt högt i kurs i torrentnätverken.

Försöker istället fräscha upp minnet genom att gå till läggen. Påminns bland annat om en scen där Roger, spelad av den evige polisen Mikael Persbrandt, besöker en gammal kollega på landet vars bil plötsligt sprängs i luften. Ett öde som drabbat alltför många män som vetat för mycket.

Olof Palmes mördare heter i Sista kontraktet Tom Nielsen. Han är en norsk legosoldat som lejs av britten Tom Gales som i sin tur fått uppdraget att mörda statsministern av någon vid namn Erik Hellberg. Säpo-Roger är honom på spåren men utredningen förhalas av hans överordnade. Komplotten går inte att stoppa.

Ett klassiskt upplägg för en konspirationsthriller med andra ord. Men den svenska kritikerkåren var inte särdeles imponerad av Sundvalls tradering av den. Både Helena Lindblad i DN och Jan Söderqvist i SvD klagar på att Sundvall fokuserar på yrkesmördaren Gales istället för på uppdragsgivaren Hellberg och de namnlösa höjdarna i kretsen runt honom.

Alla jämförde med Oliver Stones JFK som kommit några år tidigare. ”Kjell Sundvalls profil är betydligt lägre än Oliver Stones. Han driver knappast en tes, försöker inte övertyga eller förföra med en förrädisk, förledande blandning av dokument och fiktion”, skrev GP:s Monika Tunbäck Hanson.

Kolumnister i DN och SvD, Thomas Hall respektive Mats Johnson, använde filmen som slagträ mot dem som pekat ut det borgerliga hatet mot Palme som den verkliga boven i dramat. Båda lyfte fram biträdande spaningsledaren Ingemar Krusells då aktuella bok Palmemordets nakna fakta som motbild.

Ingen har idats göra fiktionsfilm om Palme sedan dess. Politik hör inte direkt till de vanligaste motivbilderna i den svenska kriminalfilmen.