Vid förra seklets början gick nyhetsförmedlingen lite långsammare än idag, vilket tillät dramatiseringar av nyhetshändelser att bli ett av de mest populära inslagen i biografprogrammen (som friskt blandade nyheterna med bland annat effektfilm och dramer). Ett fint exempel är trickfilmspionjären George Méliès som gjorde en hel del journalfilm, bland annt nio kortfilmer om den kontroversiella Dreyfus-affären. Alla de nio filmerna finns att se på Youtube. Roligast är kanske den femte, Débarquement à Quiberon, där effektmästaren inte kunde låta bli att sätta guldkant på nyhetsdramat med lite blixtrande åskmoln.
Som Rasmus Fleischer påpekar i ett läsvärt inlägg om nyhetssändningar, tillåter knappast nyhetstelevisionens ekonomi att åter dramatisera den senaste tidens tilldragelser. Dessutom, kan man tillägga, skulle det också ta alldeles för lång tid. Däremot är ju uppsamlingsheat på lite längre sikt mer görbart, och förra året producerade mycket riktigt SVT serien Fallet, där fyra uppmärksammade rättsfall dramatiserades.
I samma inlägg skriver Fleischer om kinesiska Next Media, som producerar ett nyhetsprogram som är helt animerat. Förhoppningsvis plockar svenska redaktioner upp idén. Om Rapports rapportering om Wikileaks såg ut som ovan skulle jag titta lite oftare. Men det allra bästa vore såklart renodlade dramatiseringar.
Jag tänker mig Johan Ulveson som Julian Assange.