Det blev en av förhandsfavoriterna som knep Guldpalmen. Michael Hanekes Love (Amour) prisades av juryn med Nanni Moretti (som enligt uppgift lär hata Haneke) i spetsen. Ett helt okej val av en film som är ovanligt nedtonad för att vara Haneke, med Emmanuelle Riva och Jean-Louis Trintignant som det äldre paret vars kärlek prövas när hon blir sjuk. Filmen är en sorts blandning av En sång för Martin och Jeanne Dielman, 23 Quai du commerce, 1080 Bruxelles och kommer på svensk bio i höst.
Den andra huvudfavoriten, Cristian Mungius Beyond the hills, vann prisen för bästa manus och bästa kvinnliga skådespelare (delat mellan huvudrollsinnehavarna Cosmina Stratan och Cristina Flutur). Grand Prix gick lite oväntat till Matteo Garrones Reality – en film som de flesta avfärdade snabbt, även om jag gillade den. Juryns pris gick till Ken Loachs The angels’ share, en trevlig bagatell som dock känns lite onödig att lyfta fram. Mads Mikkelsen vann priset för bästa manliga skådespelare för sin roll som oskyldigt utpekad pedofil i Thomas Vinterbergs The hunt (Jagten) och Danmark fortsätter därmed att dominera som internationell prisplockare i Skandinavien.
Det kanske roligaste var emellertid att Carlos Reygadas fick regipriset för Post tenebras lux – den enda av de belönade filmerna som bryter mot traditionella narrativa och visuella ramar. Mer sådant och mindre gubbslem nästa år!
Samtliga vinnare hittar ni här. Och i och med det: tack för mig och dessa två veckor av gästbloggande.
