En sak till förresten, om den här Kvinnan i mitt liv-visningen. Alla regissörerna var ju där själva, och efter en av filmerna skämtade en av dem om hur dålig fotograf hon var. Som om det vore en charmig brist, nästan något positivt. Att hon inte brydde sig om prålig form eller manlig teknologi, utan bara om ”innehåll”. Det är märkligt att en sådan attityd är gångbar. Tänk er en författare som självsmickrande ironiserar över hur dålig hon är på att skriva.
(På bilden Agnès Varda, filmare och fotograf.)
