Vi tittar in huvudet på filmaren Clara Bodén. I helgen har hennes nya film Ingen sömn på Stengatan, en tolkning av Mattias Alkbergs låt med samma namn, premiär på Way out west.
Vad tänker du på?
Det jag jobbar med: Radioteater för SR och en musikvideo/dokumentärhybrid ihop med Teg Publishing. På blomkålsöron, regional politik, regionsammanslagningar och då speciellt Stornorrland, kärleken till min familj, vilka samarbeten man kan tänkas erfara konstnärligt över en livstid, att komma ihåg att vattna paprikaplantorna och farmors stora pelargon. Mod. Att det snöar fast det snart är maj. På morgonens diskussion om seder. På facebookgrupper och surmulna jävlar som tar i mitt tycke fel typ av strider. På livssituationen i stort.
Varför arbetar du med film?
Därför att jag upplever frihet och magi i klipp- och ljudläggning, tillfredställelse i sökandet med kamera och en frihet och meningsfullhet i att använda tänkande i idéprocessen. Därför att det uppenbarar saker som det verkliga livet när man erfar det i stunden inte klarar av att visa. Därför att det har potential att vara väldigt kraftfull kommunikation.
Vilka är dina förebilder?
Det kommer och går lite beroende på egna behov. Just nu har jag satt upp ett filmcitat av Jonas Mekas, ett intervjusvar av Fanni Metelius som handlar om att våga hävda sin version som den bästa för filmen, ett citat av Jenni Lathi om nödvändigheten av motstånd och protest och en text om film av Marie Vermillard. Alla de fungerar som riktlinjer just nu.
Vad tycker du om dagens svenska film?
Jag ser för lite film för att uttala mig generellt. Om frågan hade varit vad tycker du om de strukturer som omger svensk film och huruvida de förmår att bredda begreppet och sprida reell makt till fler arenor i takt med tidens utveckling hade jag sagt att jag tycker det ter sig rätt snålt. Det finns så många ängsliga rum som vaktar på sin position genom att inte bjuda in eller ha egentlig förmåga att se vad de ändå låtsas efterfråga. Jag är i grunden positiv för jag vet att det finns smarta människor i svensk film idag och jag har tro på oss både enskilt och som kollektiv.
Vad gör du om tio år?
Som 43-åring har jag haft ytterligare tio år på mig att fundera på vad av det jag gör som formar den jag är och vad av det jag är som format det jag gör. Kanske borde jag staka ut ett tydligt mål men jag är i grunden en väldigt ambitiös människa och ambition har ju en tendens att stå i vägen också, för livet. Vad jag gör om tio år handlar ju mer om livets gång än om min uttalade ambition, ärligt talat.
Clara Bodén, född 1983, är filmskapare. Hon har studerat på Filmhögskolan i Göteborg. Guldbaggenominerades år 2014 för essäfilmen Lgh+bil+allt jag har och äger. Hennes nya film, Ingen sömn på Stengatan, har premiär på Way out west.
