Film: Knight of cups
Regi: Terrence Malick
År: 2015
Land: USA
Speltid: 118 minuter
I sina tre senaste filmer har Terrence Malick bearbetat och förfinat vissa narrativa och formmässiga strategier som han arbetat med sedan debuten Det grymma landet år 1973. Målet har – såsom jag tolkar det – varit att öppna upp en narrativ slutenhet, att destabilisera dikotomin mellan mikro och makro. Tydligast är detta kanske i The tree of life, där universums historia används som ett ramverk till den familjeberättelse som utgör narrativets kärna. I likhet med The tree of life och To the wonder är Knights of cups berättad med hjälp av en ständigt rörlig kamera (ofta med vidvinkelobjektiv) och berättarröster (något som Malick verkar föredra framför dialoger i bild).
Hantverksmässigt rör det sig om en fulländning av Malicks så kallade stil. Ljudbilden är rik och består ofta av flertalet skikt där olika tidsperioder verkar existera i en och samma monolog. Knight of cups skulle kunna karaktäriseras som ett psykodrama, och filmens berättelse är – till skillnad från de föregående filmerna – begränsad till en kort period. Berättelsen kretsar kring Rick, en manusförfattare som genomlider en livskris, och tillbringar vad som verkar vara ett fåtal dagar med att träffa familj, bekanta och kvinnor han har och har haft både långvariga och flyktiga relationer med. Vad Ricks kris grundar sig i förklaras aldrig, och den information som kan utläsas från filmens monologer och dialoger resulterar enbart i en vag skiss.
Filmen är indelad i kapitel med namn som – precis som filmen – är hämtade från tarotkortleken, och som i huvudsak skildrar ett möte mellan Rick och någon av de andra karaktärerna. Huruvida det finns någon djupare mening i kapitelindelningarnas titlar kan den av tarot intresserade skriva uppsats om. Undertecknad tvivlar dock, då exempelvis sekvensen med Natalie Portman – som i filmen gestaltar en kvinna som blivit gravid med Rick men som väljer att gå tillbaka till sin äkta man – är rubricerad ”Death”, vilket efter en snabb undersökning verkar innebära ungefär samma sak som ”Judgement” (det vill säga: pånyttfödelse, övergång, etc.), vilket Cate Blanchetts kapitel är uppkallat efter. Blanchett gestaltar en läkare som behandlar spetälska. Visserligen återkommer Los Angeles trasproletariat i flera sekvenser, men det är i hennes kapitel som den råa antitesen till huvudkaraktärens värld behandlas konkret.
Motsättningarna mellan dessa två miljöer understryks också i filmen, då Blanchetts sekvens föregås av en scen som skildrar en fest på en herrgård där Antonio Banderas axlar rollen som något slags guide till en till synes inte helt hemmastadd men uppenbart godkännande Rick. Främmandeskapet mellan Rick och hans före detta hustru blir också tydligt när Rick tar med Nancy till en tom inspelningsstudio, och hon frågar honom om han ångrar att han tog med henne dit. Den tomma studion står i stark kontrast till det överfulla sjukhuset och de av hemlösa bebodda gatorna i Downtown L.A., där Rick promenerar under något slags sightseeingrunda.
Dessa hemlösa människor har ingen historia. Frågan om hur de kom dit och vilket samhällssystem som placerat dem där ställs aldrig. Liksom allt annat existerar de enbart för att betraktas utifrån den borgerliga personlighetskrisens perspektiv. I Malicks universum är allt likvärdigt: människor, buskar, bilar, byggnader, berg. Ingenting har mening eller historia, utöver den övergripande historien med stort H. I Malicks två föregående filmer skildrades miljöer på ett liknande sätt, men där genomsyrades de av antingen symbolik eller (för karaktärerna) subjektiva betydelser; i To the wonder hade Mont-Saint-Michel båda dessa kvaliteter. I Knight of cups reduceras Los Angeles till en ahistorisk, meningsbefriad kuliss. Staden, dess byggnader och invånare är abstrakta, tyngdlösa (”Weightless” ryktas också vara titeln på Malicks kommande film). Att Los Angeles kan komma att förstöras av en jordbävning eller långsamt sjunka ned i ett ständigt stigande hav verkar inte bekomma Malick. I Knight of cups har han redan berövat staden på dess historia.
