Så blev det ett pris till Turist ändå! Un certain regard-juryn, med Pablo Trapero i spetsen och Maria Bonnevie som en av övriga fyra medlemmar, gav jurypriset till Turist och markerade i sin motivering att man uppskattade såväl dess tekniska briljans som humorn. Grattis Ruben Östlund till priset, och till att därmed ha kommit ännu lite närmare att få tävla om Guldpalmen med nästa film.
Toppriset gick dock till ungerske Kórnel Mundruczós White god (Féher isten), samproducerad av Film i väst, så heja Sverige lite där också. White god börjar som en Disney-film, när en älskad byracka blir lämnad på gatan, ansluter till ett hundgäng, jagas av hundfångare och hamnar i händerna på en hundslagsmålsbeivrare; komplett med gulliga sidekicks och närbilder på ledsna hundögon – för att sedan gå över i något slags apokalyptisk skräckfilm, när hunden (tillsammans med en armé av likar den befriat från en hundgård) hämnas på alla som begått honom oförrätter. Det är ganska banalt, lite snyggt men framför allt imponerande att Mundruczó och hans team lyckats regissera alla dessa hundar. (Föga förvånande vann White god även det innofficiella ”bästa hund”-priset Palm dog, över bland annat Jean-Luc Godards hund Roxy).
Juryns specialpris gick till Wim Wenders och Juliano Ribeiro Salgado för dokumentären The salt of the earth, bästa skådespelare till David Gulpilil (aboriginern som inledde sin filmkarriär i Cannes 1971 med en roll i Nicolas Roegs Walkabout – mannaprovet) för rollen i Charlie’s country och slutligen fick Party girl av Marie Amachoukeli, Claire Burger och Samuel Theis ett ensemblepris. Fipresci-juryns Un certain regard-pris gick till Lisandro Alonsos Jauja.
Även Quinzaine des réalisateurs delade ut priser i går. Franska Love at first fight (Les combattants) av Thomas Cailley tog kort och gott storslam (inklusive Fipresci-priset). Återstår då Guldpalmen, vilken vi återkommer om senare i dag!
