Idag är sista arbetsdagen innan jul. I alla fall för dem som inte får klämma. Då passar det bra att ägna en tanke åt filmkonstens arbetsdjur: hästen. När hundar, delfiner och katter fått huvudrollerna i filmhistorien, har deras stjärnbeströdda väg plogats upp av hästar. Som Jacob skrev häromdagen är det hingstar och ston som bidragit till den filmiska grundforskningen, och fått kämpa med filmteoretiska grundfrågeställningar, medan sällskapsdjuren tassar omkring i mediekulturens överbyggnader.

Trots  ett evigt galloperande i de västernfilmer där hästarna liksom släpade Hollywood bakom sig genom de västamerikanska öknarna, är det finaste exemplet på en filmare som undersöker filmmediet med en pålle som partner är experimentfilmen Berlin horse från 1970.

Malcolm le Grice har filmat en häst som springer runt, rotat fram gamla hästbilder från 1800-talet och sedan manipulerat bilderna till en lika färgsprakande som fascinerande loop. Enligt filmaren själv handlar det om att undersöka vilka paradoxer som uppstår i relationen mellan tiden som förflöt när filmen spelades in och tiden som förflyter när filmen projiceras, samt hur denna relation kan förändras av teknisk manipulation av bilderna. Brian Eno har stått för musiken.

I djurkalendern väljer 24 personer från film- och djurfälten sitt favoritdjur ur filmhistorien.