fbpx

Filmhistoriens tio bästa filmer regisserade av kvinnor

Sight & sound presenterade sin decenniala filmhistoriska topplista i veckan. Det blev inte sjätte raka för Citizen Kane, utan den puttades ned från tronen av Hitchcocks Studie i brott:

1. Studie i brott (Hitchcock)
2. Citizen Kane (Welles)
3. Föräldrarna (Ozu)
4. Spelets regler (Renoir)
5. Soluppgång (Murnau)
6. År 2001 – ett rymdäventyr (Kubrick)
7. Förföljaren (Ford)
8. Mannen med filmkameran (Vertov)
9. En kvinnas martyrium (Dreyer)
10. (Fellini)

Bergmans Persona hamnade på plats 17, Chaplin försvann från toppen, hela topp 50 finns här. Listan har förstås väckt en hel del cineastiska reaktioner. Varför saknas filmer efter 1968 helt i toppskiktet? Var finns alla komedier?

Melissa Silverstein på Women and Hollywood har tagit fasta på att bara en enda film på topp 50 har en kvinna som regissör – Jeanne Dielman av Chantal Akerman – och gjort en sammanställning av toppfilmer regisserade av kvinnor.

Vi på FLM vill såklart inte vara sämre. Världens bästa filmer regisserade av kvinnor, here goes:

1. Cleo från 5 till 7 (Varda)
2. Le camion (Duras)
3. Je, tu, il, elle (Akerman)
4. Beau travail (Denis)
5. Fish tank (Arnold)
6. Tusenskönorna (Chytilová)
7. Älskande par (Zetterling)
8. At land (Deren)
9. La souriante Madame Beudet (Dulac)
10. Brytningstider (Sagan)
10. Äpplet (Makhmalbaf)

Vilka filmer har vi glömt?

17 kommentarer

  1. Saknar Kelly Reichardts filmer på listan. Meek’s Cutoff, Wendy and Lucy och Old Joy är fantastiska filmer.

  2. Topp tio svenska kärringfilmer kronologiskt:

    Kal Napoleon Kalssons bondtur
    Älskande par
    Flickorna
    Duett för kannibaler
    Gubben i stugan
    Plötsligt i Vinslöv
    Förfluten ensamhet
    I skuggan av värmen
    Nasty Old People
    Tord och Tord

    Annars mycket poserande och disorientering bland svenska kvinnliga regissörer. Känner på mig att vårt eviga, ilande kvoteringsprat för mer ont än gott med sig för jämställdheten. Att vara kvinnlig regissör blir något politiskt mer än något personligt och underhållande.

    Hoppas för övrigt på svenskt släpp av senaste Annecyvinnaren, kvinnoregisserad men målinriktad, lekfull och patriotisk. Långt, långt ifrån att passera något Bechdeltest.

  3. Tycker det känns lite väderkvarn. Ungefär som att bli arg för att senaste superhjältefilmen drar in mer pengar än någon arthouse man tycker alla borde älska. Jag vet inte. Kanske har jag blivit lite gammal och cynisk. Feministproblematiseringen/klagandet känns också rätt gjort heh, men fina listor är väl aldrig fel.

    Då måste jag köpa nästa nummer. 🙂

  4. Zlatan: Nej, det är inte märkligt att listan är mansdominerad, givet mansdominansens under filmens första århundrade. Men jag har inga problem med att Silverstein har problem med det, utan välkomnar såklart olika motreaktioner på listan, som kan belysa andra sidor av filmhistorien. Vore tråkigt annars ju. Tror inte diskussionen därför måste kokas ner till en fråga om ”kvotering”.

    Jag tycker att Sight & sounds lista är rolig att läsa, men tycker inte att man måste acceptera den som ”historien”, utan ser den snarare som en intressant ögonblicksbild av ett cineastkonsensus år 2012 med alla blinda fläckar ett sådant alltid implicerar.

    Har tyvärr ingen topp tio på rak arm! Klåparna på Sight & sound tillfrågade mig aldrig. Men i nästa nummer av FLM finns min och 49 andra svenska filmhistoriska listor att nagelfara.

    1. Jag tycker ändå att ni gjort rätt som gjort bara en omröstning/lista och inte en för manliga och en för kvinnliga regissörer. Den senare hade ju blivit helt dominerad av en tre fyra namn, och ingen alls före Mai Z.

      Vill minnas att radions millenielistor på årtusendet man/kvinna gjordes på det sättet 1999. Gick ju någorlunda i den breda kategorin, men för filmregissörer höll man sig till en enda lista. Bergman kom f ö tvåa, efter Hitchcock, men före Chaplin (fast det var ju bara svenskar som röstade).

  5. ”Fueled by the anger of another best of list sorely lacking in women (…)”

    Tycker det är konstigt att folk alltid blir så upprörda över dylikt. Är inte direkt någonting underligt att en historia som varit männens historia nästan saknar kvinnor. Visst finns det duktiga kvinnor som inte kom med, precis som duktiga män. Känns inte så konstigt att en all-time-lista ser ut som den gör eftersom historien ser ut som den gör.

    Förvisso är ju alltid dylika listor tendentiösa på olika sätt – t ex skys oftast allt som i huvudsak kan ses som ”underhållning” som pesten (hur bra/välgjort det än är), men då kan man tycka att man borde bli mer upprörd över detta än kvinnornas frånvaro då filmens historia i mångt och mycket inte bara varit männens utan även underhållningens.

    1. Du har självklart rätt i att filmhistorien har varit mansdominerad. Det går inte att komma ifrån. Men – gissar att en del av ilskan och tröttheten har att göra med att historieskrivning à la topplista lätt blir en självgenererande manshistoria, som inte tillåter utrymme för de kvinnor som faktiskt agerat inom filmindustrin. Visst förknippas också den store auteuren, genom mytologi såväl som empiri, fortfarande med en man. Det gör det sannolikt svårare för kvinnliga kandidater att uppnå den status som krävs för att nå listan (endast Chantal Akerman alltså).

      Ja, underhållningsfilm har verkligen fått det tufft (kanske känner sig 1900-talets filmkultur hotad och vill understryka att filmen är en seriös konstform?), men vet inte om ”kvinnor” och ”underhållare” är jämföra kategorier.

      1. Självklart kan man bli arg och trött på all-time-listor som inte har varannan damernas eller vad man nu anser vara idealet. Problemet är väl mest att man skjuter budbäraren. Historien ser ut som den gör och om listmakaren inte har en tydlig fäbless för ”kvinnofilm” blir det ju som det blir iom att kvinnorna varit och fortfarande är så få och haft så dålig backning. Och när man dessutom pratar om en större och kollektiv ”undersökning” (vilket är någonting annat än en individuell lista) blir det än svårare för den ”udda” smaken att titta fram (oavsett om det är underhållningsfilm, kvinnofilm eller svensk film).

        För övrigt har väl dylika listor haft svåra problem med pretentionerna sedan… om inte för evigt så iaf typ 60-talet (Cahiers?).

        Hur många kvinnor anser du/ni vara rimligt på en all-time-lista? Blir nyfiken på hur din och Jonas all-time-listor ser ut?

        1. Det är ändå inte helt sant att ”historien ser ut som den gör”. Det är alltid någon som skriver historien, och precis som filmindustrierna har tenderat att vara mansdominerade så har även historieskrivarna tenderat att vara män. Feministiska filmhistoriker har uppmärksammat att det har gjort att vår bild av filmhistorien ibland tycks vara ännu mer rensad på kvinnor än vad som de facto var fallet.

          Visst, den absoluta majoriteten av filmer har regisserats av män. Det hindrar ju inte att man, om man så önskar, ändå kan fundera över varför erkända kvinnliga auteurer (som inte kan sägas göra ”kvinnofilmer” vad det nu är – långsamma dramer om hemmafruar?) inte finns med i omröstningen. Och komplettera omröstningen med alternativa listor. Du kanske vill göra en för bortglömda komedier?

          1. Att historien ser ut som den gör är såklart en liten generalisering. Visst kan det se lite annorlunda ut beroende på vem som skriver och visst kan det göras nya rön i arkiven.

            Men i det stora hela är det ju trots allt sant. Om man inte har en agenda eller vinkel kommer ju t ex kvinnor alltid ha en marginaliserad roll i filmens första 100+ år. Man kan alltid hoppas på en massa cinematiska Vivian Maiers, men…

            Sedan känns det som att det går bara att ta den ”feministiska agendan” så långt. Har hört folk från både akademian och arkiven beklaga sig över att det inte finns mer att gräva från. Och att femtonfilmersretron med Arzner är döden för Cinemateket hehe.

            Det hela mynnar väl ut i en fråga om kvotering. Antar att många (men antagligen inte alla) cineaster med tillräcklig bredd i vad de sett har 10 kvinnofilmer som en bra dag skulle kunna hamna på topp-10. Men även 100+ dito mansfilmer. Och då slutar det oftast som det brukar. Om man inte vill göra en poäng. Och även om ett flertal skulle göra den poängen skulle den försvinna i sammanställningen när det gäller sådana här mastodontlistor.

            Bortglömda komedier känns meningslöst. Iaf i sammanhanget. Men var är din och Jonas lista?

  6. Jag slår ett slag för Kimberly Pierce ”boys dont cry”.
    Och Lynne Ramsays två senaste. Och Andrea Arnolds ”red road” tycker jag är bättre än ”fish tank”.

    Och vad sägs om en curveball som dessutom är tokigt ny (inte ens haft premiär än) OCH verkar vara en skrattretande komedi? Tykwer/Wachowskis ”cloud atlas”. 😉

    Hoppas ingen nämner Pippilotti Rist bara…

    1. Erkänner tufft val mellan Fish tank och Red road. Den förra vinner på fin häst i betydelsefull biroll?

      Hittar ingen info om Curveball men låter mycket spännande!

      1. hehe, tyckte nog att hästen var en av de sämre bitarna med ”Fish Tank”.

        Och the curveball var inte en filmtitel, utan snarare en passning till att Larry Wachowski strax efter ”Speed Racer” bytte kön och numera heter Lana. I dessa Pride-tider och allt yadayadayada… Hur många transsexuella regissörer finns det?

        1. Don’t mock the horse!

          Oj, läste helt slarvigt. Ja, vad ska man säga om Cloud atlas… För att vara över fem minuter lång var ju trejlern ganska förvirrande. Hoppas på komedi!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.