fbpx
Bloggar Jonas Holmberg Jonas Holmberg, 9 april 2012

Eadweard Muybridge och hästens fyra ben

Nyfikna journalister och initierade hästentusiaster samlades i Palo Alto för att bevittna experimentet. Plötsligt stormade det stora svarta stoet Sallie Gardner in på banan. Jonas Holmberg skriver om ett avgörande protofilmiskt vad.

Sommaren 1878 hade den amerikanske järnvägsmagnaten Leland Stanford ingått ett vad. Om den skrupellösa affärsmannen kunde bevisa att en häst samtidigt lyfter alla fyra benen från marken under galopp skulle han vinna 25 000 dollar. Men hur mycket Stanford än stirrade på sina löpande hästar kunde han inte med säkerhet avgöra huruvida alla benen verkligen var i luften samtidigt. Det gick helt enkelt för fort.

Ett par år tidigare hade Stanford börjat köpa mark söder om den lilla staden Palo Alto i Kalifornien, för att anlägga en hästgård. Där tränades hans stora stall galopphästar. För att lösa gåtan om hästens hovar bjöd han in den erkänt skicklige landskapsfotografen Eadweard Muybridge till Palo Alto. Stanford finansierade excentrikern Muybridges arbete med en ny typ av kamera som förhoppningsvis skulle kunna bringa klarhet i frågan.

Nyfikna journalister och initierade hästentusiaster samlades i Palo Alto för att bevittna experimentet. Plötsligt stormade det stora svarta stoet Sallie Gardner in på banan. I en sulky bakom hästen satt den beryktade hästtränaren Charles Marvin. Ekipaget for fram mot ett vitt skjul som Muybridge hade konstruerat. När de försvann in i skjulet hördes plötsligt ett smattrande läte. På marken låg tolv elektriska kablar, och varje gång sulkyn rullade över en kabel utlöstes slutaren på en kamera. Resultatet blev tolv fotografier som fångade galoppens hela motoriska schema. 20 minuter senare hade Muybridge framkallat bilderna. De blev perfekta. ”Till och med den trådsmala spetsen på Mr Marvins piska syntes tydligt på varje negativ”, kommenterade en reporter.

Redan det andra fotografiet gav svar på gåtan. På bilden såg man tydligt att Sallie Gardners alla ben befann sig i luften. Stanford hade gissat att hovarna lämnade marken i själva språnget, när hästen har utsträckta ben. Men det var mittemellan sprången, när hästan drar fram bakbenen för att få kraft till nästa språng som hon saknade markkontakt. Leland Stanford blev 25 000 dollar rikare den där sommardagen. Sex år senare startade han Stanforduniversitetet på samma plats. Ytterligare några år senare hade Muybridges uppfinning med de tolv parallella kamerorna vidareutvecklats till en annan apparat för att fånga hastiga rörelser: filmkameran.

Idag är det andra höghastighetsapparater som dominerar den industriella tillväxten i Kalifornien. Men alla it-entreprenörer har inte glömt att deras processorer och algoritmer står på andra tänkande maskiners skuldror. Idag uppmärksammar Google Eadweard Muybridge på sin startsida. Klicka på bilden i mitten på sökmotorns startsida så sätts hästens ben i rörelse.

Annons