I Andrej Tarkovskijs film Nostalghia framför Erland Josephson, uppflugen på en stor kopparhäst, en märklig monolog om behovet av mänsklig sammanhållning:
”Vi måste lyssna till rösterna som verkar oanvändbara i hjärnor fulla av skolväggars avloppsrör, asfalt och bidragsblanketter. Insekternas surr måste komma in. Vi måste fylla allas våra ögon och öron med saker som är början på en fantastisk dröm.”
Manuset skrevs av Tonino Guerra, en av den europeiska filmens främsta författare, med Michelangelo Antonionis Äventyret, Natten, Feber och Blowup, Federico Fellinis Amacord (det är med Fellini han står på bilden ovan) och Theo Angelopoulos Evigheten och en dag, Landskap i dimman och Biodlaren i filmografin. För att bara nämna några. För en månad sedan avled Erland Josephson. I onsdags gjorde Guerra honom sällskap.
Förutom att fylla ögonen med de fantastiska drömmar som Tonino Guerra har formulerat, rekommenderas Andreas Kassels understreckare. Eftersom Kassel arbetar med en dokumentär om Guerra talade de med varandra bara dagarna innan han avled. Artikeln närmar sig även italienarens poesi, och citerar Italo Calvino som menade att ”i Guerras berättelser finns det alltid dikter och i dikterna finns det alltid berättelser.”
Texten är en utökad version av en miniruna som jag skrivit i Expressen idag.
