Accidentally on purpose

Går det ens att föreställa sig något mer otidsenligt än en sitcom om en filmkritiker på en amerikansk dagstidning? Ja, inte främst för att det här sitcomformatet med pålagda skratt har sett sina bästa dagar utan för att det blir alltmer sällsynt med anställda filmkritiker på amerikanska dagstidningar – för att inte tala om dödshoten mot dagstidningarna själva. Så det är med visst vemod jag tittar på nya Accidentally on purpose där Dharma & Gregg-Jenna Elfman redan efter dryga minuten reciterar Borta med vinden och två minuter senare förklarar att hon planerar sitt liv efter Meg Ryans romantiska filmografi.

Men det blir ingen inkännande skildring av filmkritikerns utsatthet, ingen slapstickhumor från pressvisningarnas säkerhetskontroller och ingen samtidskommentar om näthatet i filmrecensionernas kommentarstrådar. Nej, serien handlar mer om den oplanerade graviditet som titeln anspelar på. Jenna Elfmans lägenhet är förvisso dekorerad med diverse klassikeraffischer (Gilda, Mata Hari och Blå ängeln), men hennes yrkesval känns mest som en urban livsstilsmarkör som 90-talet nyss ringde och bad om att få tillbaka. Min besvikelse är kanske inte monumental eftersom jag haft vett nog att hålla förväntningar mer än lovligt låga, men finns det över huvud taget något vettigt filmkritikerporträtt post-The critic på tv?