”Det här är inte konst”, sa kulturministern, om NUG:s grafittifilm Territorial pissing.Utan att förvirra sig i relativt överflödiga konstdefinitionsdiskussioner, kan man ju ändå kort fråga sig vad hon inte tycker är konst. Filmen eller det filmade?
Hynek Pallas skriver bra på Weird Science om röran (komplettera gärna med Per Gudmundsons roliga sågning), och tipsar om Play, Moderna Museets historiska översikt över videokonsten som visas just nu (och som jag inte hunnit se än).
Själv tänke jag bara komplettera med ett annat evenemangstips för en vidare kontextualisering. På söndag visar Filmform filmer av bland andra Ann-Sofi Sidén, Kjartan Slettemark och Klara Liden på det politiskt utmanande temat under rubriken ”Actions – political actions and performances” på Sture i Stockholm.
Lite info finns på Filmforms hemsida, men mer på Facebookeventet, där man i programförklaringen kan läsa att det svenska intresset för konst som förvandlar ”offentliga platser till naturliga scener” ökat på senare år. Som tunnelbanevagnar då. På grafittitemat visas Andreas Gavell-Mohlins Soundbombing 20081102, som handlar om att någon bombar Stockholm med ljudgraffiti i november 2008. Borde vara ett utmärkt komplement till blogghysterian som uppföljning till Marketbesöket.
