Efter som det är 68-jubileum har tidningarna varit fulla med revolutionary chic-nostalgi, och visst, jag är också trött på sånt. Men härom dagen snubblade jag över en bok som Image France gav ut förra året, Photos de cinéma: Autour de la nouvelle vague. Även en anti-nostalgiker med det minsta filmintresse får väldigt svårt att inte falla för de svartvita bakombilderna. Truffaut pekar, Varda funderar och eftersom de inte har räls eller kranar sitter fotograferna i rullstolar och bilar. Ovan några av mina favoriter, alla från Godards märkesfilm Till sista andetaget där Jean Sebergs amerikanska inte alls förstår Jean-Paul Belmondos sista andetags-förolämpning på franska. Klicka så får ni dom stort.
