Idag börjar Stockholms Filmfestival Junior. Det är en filmfestival för barn, som blandar filmvisningar med mer deltagande projekt, som Remixen där filmfestivalpersonal hjälper skolelever att filmatisera ett manus av Alexandra Dahlström (som ju även skriver om filmiska mytologier i aktuellt flm-nummer) och en webbaserad filmskola där barn får handfasta tips som att ”inte skaka för mycket med kameran”.
Programmet då? En hel del verkar roligt, speciellt i den zoologidoftande lågstadiekategorin som kombinerar giraffilmen African Bambi (bilden) med isbjörnsfilmen No network och kattfilmen The Ten Lives of Titanic the Cat. Mest spännande är kanske ändå det märkliga projektet Childhoods. Någon tyckte tydligen att ämnet ”manliga auteurers barndom” inte slutligen uttömdes med Laterna magica, där IB:s ältande över föräldraförorätter sträcker sig över åtskilliga uppslag, samtidigt som hans egen digra barnaskara knappt nämns. Jag läser filmens presentationstext med skräckblandad förtjusning:
Fritz Lang oroar sig för sin mammas religion, Orson Welles klär upp sig i mustasch och gycklarkläder, Jacques Tati är för lång för att passa in på fotograferingen i pojkklassen, Jean Renoir är klädd i kostym och leker med en fattig pojke i han träffar i skogen, Alfred Hitchcock tycker om att gå på teater och Ingmar Bergman lär sig att ta hand om sin lillasyster.
Vet barn vem Jean Renoir är? Bryr de sig om hans barndom? Nåväl, eftersom franska indiestjärnan Isild le Besco (gillade hennes nya barn på rymmen-drama Charly) spelar Orson Welles moster så blir i alla fall jag nyfiken.
