Rebecka Kärde

A hero (Asghar Farhadi, 2021)

29 mars 2022

A hero är ännu ett prov på Asghar Farhadis storhet som sagoberättare

Barn (2019)

28 oktober 2020

Barn är en suverän skildring av det gemensamma levandet

The house that Jack built (2018)

12 april 2019

Lars von Trier positionerar sig mot de förväntade reaktionerna

I am not a witch (2018)

20 december 2018

Bisarr humor och underliggande vrede i I am not a witch

The wife (2018)

6 december 2018

Glenn Close spegelblanka skådespeleri dröjer sig kvar i The wife

Unsane (2018)

11 oktober 2018

Sexualiserat våld på slentrian i Steven Soderberghs Unsane

Goliat (2018)

4 oktober 2018

Peter Grönlund fångar det sociala arvet i Goliat

30 november 2017

Förkrossande hjärta och smärta i 120 slag i minuten

2 november 2017

Scener ur kvinnoskap i Kelly Reichardts Certain women

The Nile Hilton incident (Tarik Saleh, 2017)

28 september 2017

Undergångsstämning och retrokitsch i Tarik Salehs The Nile Hilton incident

Beuys (2017)

8 juni 2017

Lite väl trevlig dokumentär om Joseph Beuys konstnärskap

11 maj 2017

Hypernormala dagar framför oss

4 maj 2017

Hur bra är egentligen Citizen Kane?

Ljus i natten (Aki Kaurismäki, 2017)

16 mars 2017

Självklar solidaritet i Aki Kaurismäkis Ljus i natten

Prövningen (Cristian Mungiu, 2016)

10 februari 2017

Mycket bra men stelnad socialrealism i Cristian Mungius Prövningen

Close-up (Abbas Kiarostami, 1990)

2 januari 2017

Abbas Kiarostami visade varför filmkonsten ljuger så bra

Min pappa Toni Erdmann (Maren Ade, 2016)

28 september 2016

Min pappa Toni Erdmann är en briljant uppvisning i bristande taktkänsla

12 november 2015

Övertydlig hudflängning i Det vita folket