Långfilm: Gloria
Regi: Sebastián Lelio
År: 2013
Land: Chile
Speltid: 110 min
I Laura Branigans version av discolåten är Gloria en förvirrad själ som jagar efter en man, undrar varför telefonen aldrig ringer, och hör inre röster. Men huvudpersonen i Sebastián Lelios lätt komiska drama dansar till den spanska varianten av discohitten, och där trånar sångaren Umberto Tozzi precis som i det italienska originalet efter en avgudad Gloria och upprepar namnet som ett erotiskt mantra.
Den chilenska filmens Gloria är en snart 60 år gammal frånskild kvinna med vuxna barn som är alltför upptagna med sina egna trassliga liv för att ta telefonen när mamma ringer. Hemma får hon ingen ro: en granne med drogproblem håller låda nätterna igenom och hans lika högljudda nakenkatt försöker flytta in hos Gloria. Det vore kanske inte så underligt om hon var ”headed for a breakdown”. Men musikens förlösande potential i vardagen gestaltas på ett övertygande sätt: när Gloria dansar bolero på seniorklubbens dansgolv, överröstar bilstereons romantiska ballader eller lyssnar till samba hemma hos musicerande vänner utstrålar hon ren och skär lycka.
Med inspiration från sin mors bilmusikvanor och John Cassavetes filmer med Gena Rowlands har Lelio gett skådespelaren Paulina García en roll ljusår från de utslätade och marginaliserade figurer som väntar 50-plussande kvinnor i Hollywood, om de ser ut som sin ålder. Rodolfo faller för Gloria, och hans dyrkan kan jämföras med metaforerna i Tozzis sång. Precis som poplyriken är romantiken både medryckande och lite fånig, men det är klyschorna (”du är som vatten i öknen”) som roar, inte parets ålder.
Storstadslivet i Santiago är modernt, globaliserat och alienerat. En välutvecklad upplevelseindustri låter invånarna lätta på trycket genom skratterapi, bungyjump, yoga och paintball. Sociala medier ersätter i allt högre grad fysiska möten, men i bakgrunden skallar demonstrationståg. Bakom filmens universella nutidstecken, och fasta discotakter, ekar den historia och de politiska trauman som är Chiles egna.
