I Wang Bings senaste dokumentär stiftar vi bekantskap med textilarbetare i dagens Kina. För publiken framträder en samtidsskildring av ungdomens trivialiteter som ett försök till meningsskapande i ett annars kargt och rovkapitalistiskt landskap. Johannes Hagman har sett Youth (Spring).

I en liten industrilokal i östra Kina sitter en ung man böjd över sin arbetsbänk och sjunger falskt men hjärtligt med i de sentimentala fraserna ur en poplåt på mandarin. Ljudet av den högt uppskruvade musiken blandas med det aggressiva surret av symaskiner när arbetet intensifieras. Så ser vardagen ut för textilarbetarna i Wang Bings Youth (Spring), den första delen av en tilltänkt trilogi om migrantarbetare i dagens Kina. Vi befinner oss i en av de över 18 000 mindre fabriksverkstäderna i textildistriktet Zhili som totalt sysselsätter omkring 300 000 arbetare. Handrörelserna vid maskinen är så snabba att man som åskådare knappt hinner registrera processen, än mindre förstå hur dessa kaotiska stygn ska kunna bli till färdiga plagg. Men färdiga blir de; vid arbetspassets slut bärs kläderna ner i stora balar till bottenvåningen och chefens granskande blick.

De flesta av filmens unga arbetare är mellan sjutton och tjugofyra år, jobbar på ackord och bor tätt tillsammans i sovsalar belägna direkt i anslutning till verkstäderna. Arbete och fritid flyter samman till ett töcken för dessa migrantarbetare, som liksom hundratals miljoner av dagens kineser har flyttat dit jobben finns. De flesta kommer från landsbygdsprovinser i landets inre delar och har sökt sig mot städerna längs den industrialiserade kusten. Berövade kontexten av hem och släkt, blir kollegorna deras nya familjer. Bland våningssängar och högar av kasserade textilier växer vänskaper, romanser och antagonism fram i vad som närmast kan liknas vid en kollektivroman i episkt dokumentärfilmsformat.

Wangs filmtrilogi är resultatet av en fem år lång inspelningsprocess som även gett upphov till den konceptuella installationsfilmen 15 hours – där en arbetsdag i textilfabriken skildras i en enda obruten tagning. I arbetet med Youth (Spring) användes tre kameror samtidigt för att kunna skildra parallella skeenden, ur vilka Wang klipper fram ett komplext nät av narrativa trådar. Med en skakig handkamera som låter oss känna närvaron av människan bakom linsen, tar sig regissören och hans medarbetare in i verkstäder och slitna sovsalar, men också ut på gatorna. I en särskilt minnesvärd sekvens sprintar fotografen efter en av filmens unga arbetare, hoppar på en buss och följer med in till ett internetkafé – där den utmattade killen slutligen kryper upp i en stol och slumrar till tonerna av maskingevärsknattret från ett par gamers. Ett ögonblick av vila som blir till en ömsint paus i strömmen av intensiva intryck.

I sin omfattning och ambitionsnivå är Youth-trilogin jämförbar med Wang Bings tredelade och över nio timmar långa genombrottsfilm Tie xi qu: West of the tracks (2002) som skildrar industrins kollaps i nordöstra Kina under åren kring millennieskiftet. Nu liksom då intresserar sig regissören för arbetarens plats i den kinesiska samhällshybriden mellan totalitarism och kapitalism, där arvet efter den himmelska fridens torg fortfarande ligger som en våt filt över alla försök till kollektiv organisering. Något som blir plågsamt tydligt när de unga arbetarna tafatt försöker inleda löneförhandlingar med sin ointresserade chef.

Wangs filmskapande är intensivt, repetitivt, fysiskt och påträngande. Men en viktig poäng i urvalet av material är att han inte i första hand tar fasta på de förväntade aspekterna i denna stundvis mardrömslika arbetsskildring. Istället låter han ett par talande paradoxer stiga till ytan. För samtidigt som dessa arbetare visserligen kan räknas till det ekonomiska prekariatet, tillhör de också en global generation av unga vuxna som lägger sina surt förvärvade pengar på moderiktiga kläder och nya iPhones. Textilverkstaden blir i sin tur en plats för misslyckat flörtande eller smågnabb med kollegan, där arbetet ständigt avbryts av gräl, flams, skämt och upptåg. Det är som om arbetarna, i sin nya miljö långt hemifrån, befinner sig på ett ungdomsläger fyllt av intriger och känslostormar. Kanske är detta också den perfekta bilden av arbete i dagens Kina – till lika delar en gulagvistelse och ett semesterkollo i rovkapitalismens tjänst.

 

Youth (Spring) har svensk biopremiär 12 april.

Land: Kina. Längd: 212 min. År: 2023.

Recensionen publicerades ursprungligen i FLM Nr. 66, våren 2024.