fbpx
Kritik & essä Linn Lönroth, 2 juni 2022

Hepburn och Grant förälskade sig igen i Holiday

Snurriga lekar mellan en tilltänkt bankdirektör och ”en vild anti-kapitalist”. Linn Lönroth skriver om filmen Katharine Hepburn gjorde efter floppen med screwballklassikern Bringing up baby.

Några månader efter att Katharine Hepburn stämplats som ”box office poison” i Hollywood köpte hon ut sitt kontrakt från RKO för över 200 000 dollar. En rad floppar, däribland screwballklassikern Bringing up baby (eller Ingen fara på taket, på svenska) från 1938, hade bidragit till Hepburns svårigheter med RKO som följaktligen försökte begränsa hennes roller till B-produktioner. Filmtidskriften Modern screen var en av många som snabbt kommenterade utvecklingen och valde att beskriva Hepburn och en rad andra ”före detta” filmstjärnor som ”falling stars”. Man gick till och med så långt som att likställa deras nyvunna status med att bli tilldelade varsitt dödsstraff.

Riktigt så illa gick det inte för Hepburn, som istället sökte sig till den mindre prestigefyllda studion Columbia Pictures där hon fick sin första roll i George Cukors filmatisering av Philip Barrys pjäs Holiday, en film som fick den mer deskriptiva svenska titeln En friare i societén. Precis som i Bringing up baby spelar Hepburn mot Cary Grant och de förälskar sig ännu en gång genom att leka lekar som ter sig något obegripliga för den stelbenta omgivningen. Mest oförstående är Hepburns stenrika släktingar som anser att Grants ambitionsnivå bör ligga på att bli bankdirektör snarare än att leka akrobat och slå volter tillsammans med Hepburn i hennes ”playroom”. Det är dessutom inte ens Hepburns karaktär som Grant ska gifta sig med, utan hennes tråkiga syster (spelad av Doris Nolan) som deklarerar att ”there is no such thrill as making a lot of money”. Givetvis faller Grant istället för familjens ”vilda anti-kapitalist”, som en filmkritiker uttryckte det i sin beskrivning av Hepburns karaktär i samband med premiären 1938.

Den mest gripande detaljen i Holiday är dock Ned (subtilt spelad av Lew Ayres), Hepburns deprimerade och självhatande bror som tycks hålla i ett glas vin varje gång hans syns till i bild. I kontrast mot den annars ganska lättsamma screwballstämningen skapar Ayres närvaro en melankolisk underton som är svår att släppa efteråt. Vad ska hända med dig om du fortsätter dricka som du gör, frågar Hepburn sin bror en kväll när de pratar om hans alkoholism. ”Where does everyone end up?”, svarar Ned. ”You die. And that’s alright, too.”

Holiday finns utgiven av Criterion.

Annons