Filmintresserade funderar ofta över vad de ska svara om någon skulle ställa den impertinenta frågan ”Vad har du för favoritfilm?”. Det framgår av ett välkommenterat inlägg här på bloggen. Där avslöjar också insidern Ola att SFI:s nyutsedda VD Anna Serner på personalens direkta fråga svarat ”Cassavetesfestival i regnigt Madrid på 80-talet”. Det borde ge henne visst andrum. Även om ”af Klercker i Pordenone 1986” nog hade gjort henne ännu mer poppis bland arkivarbetarna i huset hade det kanske riskerat att alienera marknadsavdelningen. Hennes svar känns med andra ord som en klok internpolitisk avvägning.
Vad vi svarar på den där frågan beror bland annat på kontexten. Därför är det intressant att se vad Serner säger i mer offentliga sammanhang. Och på frågan i Svenska Dagbladet om hennes svenska favoritfilm svarar hon först undvikande att hon inte har någon ”bästa”, men fortsätter: ”När jag läste filmvetenskap var Giliap mycket stark för mig.”
Jag vet inte hur väl överlagt det svaret var, men vi tar naturligtvis tillfället i akt att uppfatta det som både positionering och avsiktsförklaring. SFI-kritikern Roy Andersson fick som bekant inte möjlighet att göra film på 25 år efter den floppande Giliap. Men nu är det fortsatt fritt fram för kompromisslöst svårmod.
Serner verkar om inte annat ha lärt sig av Cissi Elwins tidiga blunder. Cineasternas förtroende för företrädaren hämtade sig aldrig riktigt efter hennes förlupna ord om Heartbreak hotel. Nu väntar vi bara på hur Helena Bergström ska reagera på Serners mobbning av Colin Nutley.
