“The flames of desire and the twisted facilitator.” Så står det i nedre hörnet av David Lynchs målning Bob meets mr Redman, en del i Lynchs konstutställning The air is on fire som visas på GL Strand i Köpenhamn till och med januari. Lynchs arketypiska mansfigurer Pete och Bob har det inte lätt. I målningarna möter de mörkret gång på gång, omges av brinnande hus och träd, och älskar sina flickvänner till döds. Svärtan rinner i den lynchianska världen – i musiken, på teckningar, i målningar och på film.
Lynch själv uppträder som färjkarl i kortfilmen Boat. Men den natt han för oss in i tycks välvillig och mjuk. ”It was so bright, I couldn’t sleep”, klagar den kvinnliga rösten på ljudbandet. Snart befinner hon sig på en motorbåt, styrd av regissören. Den tar henne in i mörkret.
Men som propagandist för transcendental meditation, TM, vill Lynch ta oss i den motsatta riktningen. ”Låt oss stolt marchera mot en ljus och skinande framtid!” utropade han vid ett informationsmöte om planerna på att bygga ett stort TM-centrum i Berlin. Men då hade mötet redan förvandlats till ett mörkt kaos. Samarbetspartnern Raja Emanuel hade på tyska, ett språk Lynch inte behärskar, förklarat sin vilja att skapa ett ”oövervinnerligt Tyskland” – och vid en åhörares påpekande att detta också var något Adolf Hitler eftersträvat svarat att Hitler ”tyvärr inte lyckats”.
Efter detta ville staden inte längre upplåta sin mark åt centrumet. Det var tänkt att ligga på Teufelsberg – Berlins högsta punkt, ett berg bestående av krigstidens rasmassor och med en militärakademi designad av Albert Speer på sin botten.
Liksom Lynchs konst visar historien att the twisted facilitator kan dyka upp såväl i ljus som i mörker.
