1. De ofrivilliga (Ruben Östlund, 2008)
2. Sånger från andra våningen (Roy Andersson, 2000)
3. Lilja 4-ever (Lukas Moodysson, 2002)
4. Låt den rätte komma in (Tomas Alfredson, 2008)
5. Du levande (Roy Andersson, 2007)
6. Tillsammans (Lukas Moodysson, 2000)
7. Darling (Johan Kling, 2007)
8. Farväl Falkenberg (Jesper Ganslandt, 2006)
9. Det nya landet (Geir Hansteen Jörgensen, 2000)
10. Lasermannen (Mikael Marcimain, 2005)

Det här blev alltså resultatet när vi frågade 26 filmkritiker om 00-talets bästa filmer. Vad tycks?

Mer om hur kritikerna resonerade om toppfilmerna och filmdecenniet i stort står att läsa i nya temanumret om 00-talet. Och så här säger Ruben Östlund själv om omröstningen:

Varför tror du att svenska filmkritiker tycker att De ofrivilliga är 00-talets bästa svenska film?
Jag tror att de kritiker som verkligen är filmintresserade längtar efter substans. Det finns en frågeställning och en formulerad tanke med De ofrivilliga som genomsyrar filmen. Huvudmålet har inte varit att göra en ”bra film”, utan att ge uttryck för den tanken. Om man lyckas med det så tycker jag att film kan bli bra och intressant på riktigt och inte bara i förhållande till andra filmer.

Har 00-talet varit ett bra årtionde för svensk film?
Ja, på ett sätt tycker jag det. Nu finns viljan och ett självförtroende som kanske saknades tidigare. Vi lever i ett tekniskt paradigmskifte som möjliggjort stora förändringar för filmproduktionen, men på filmområdet finns det tyvärr mycket konservativ professionalism som upprätthålls. Kan vi göra oss fria från den så tror jag att Sverige verkligen kan bli intressant som filmland.

Vilken tycker du är 00-talets bästa svenska film?
Utan tvekan Roy Anderssons filmer Du levande och Sånger från andra våningen. De små banala situationerna väger lika tungt som förintelsen. Jag kan inte komma på någon annan konstnär som tar alla nyanser av livet på sådant allvar. Det är vackert tycker jag.