Gonzo: The life and work of Dr. Hunter S. Thompson är den andra dokumentären om Hunter S. Thompson som jag till dags dato inte orkat se färdigt. Den första, Breakfast with Hunter, kom 2003, medan Thompson ännu var i livet. Den började med att Thompson levde fan och att några (för ändamålet, får man anta) nedgångna Hollywoodstjärnor läste Thompson-texter på en scen. Typ John Cusack, Johnny Depp, den typen. Johnny Depp läser även Thompson-texter i Gonzo. Som ni kan se på bilden ovan tar han till och med lite rekvisita till hjälp. Distanslösheten är påfallande.
Alex Gibney vann senast en Oscar för den formmässigt trista men ändå, framförallt, föredömligt rediga Taxi till den mörka sidan om tortyren under Bushadministrationen. Det hade kanske varit intressant om Gibney behållit lite av det ansvarsutkrävande grävande, och sparat lite på det tindrande beundrande, till Gonzo.
Nu börjar istället Gonzo med att Depp läser högt ur Thompsons profetiska anteckningar om den politiska utvecklingen från tiden alldeles efter den elfte september 2001. Ja, han var så klok och förutseende. Sedan följer ett ihopklippt mischmasch av intervjuer och arkivmaterial som säger allt och inget om en man som visst gillade vapen, droger och politik. Men jag håller en svag tumme för andra halvan.
Gonzo visas på Stockholm filmfestival.
