När Charlie Hebdo attackerades var karikatyrvärlden snabb med att visa sitt stöd, ofta med hjälp av just karikatyrer. Den som jag fastnade för mest publicerades i Le Monde och anspelar på gisslansituationen i den judiska matbutiken i Paris. Texten lyder, fritt översatt: ”Om ni inte kommer ut, kommer vår ledande karikatyrtecknare att rita profeten Muhammed!”
Bland alla allvarsamma budskap som spreds, som ofta problematiserade det man uppfattade som ett dikotomiförhållande mellan det fria ordet och religiös dogmatik, var karikatyren uppfriskande. Genom att tydligt peka på det absurda i hela situationen kunde den vara både allvarlig och humoristisk.
Det finns fler aktuella exempel på när humor förvandlas till storpolitik och vice versa. I USA rasar nu en moraliserande debatt över en sketch som sändes i helgens Saturday night live. Sketchen parodierar Toyotas reklamfilm som sändes under Super bowl, där en pappa skjutsar sin dotter till en flygplats där hon ska ansluta sig till militären. Det djupt melodramatiska avskedet korsklipps med minnen från dotterns barndom.
SNL:s sketch går ut på att Dakota Johnson – megaaktuell med 50 shades of Grey – blir skjutsad av sin pappa för att hämtas av ISIS, kanske som en kommentar till nyheterna om unga flickor från England åker iväg till Syrien för att kämpa för ISIS, eller gifta sig med en islamist. Sketchen ligger dock närmare parodin än satiren.
Det är naturligtvis högerkanalen Fox som hörts mest i sin kritik. Vissa menar att ISIS trivialiseras. Andra att man inte borde driva med reklamfilmens innehåll, nämligen den amerikanska militären. Frågor har ställts om man överhuvudtaget ska, bör eller får skämta om ISIS. En del anklagar SNL för att var en del av vänstervriden propaganda som ger sig på amerikanska värden. Det finns även de som menar att sketchen kan ses som ett förhärligande av ISIS och uppmana unga att ansluta sig till deras styrkor. Förmodligen omedvetet ställer sig det konservativa medieamerika på islamisternas sida när de vill censurera humor som inte passar deras världssyn.
Det är inte första gången SNL skrattar åt ISIS. I en annan sketch som parodierar Shark tank får vi se ISIS presentera sin affärsidé – att låta investerare satsa pengar på att förstöra västvärlden. På Youtube finns också annan humor på ISIS bekostnad, som ibland öppnar för tydligare politiska konnotationer eller konspirationer, till exempel att ISIS och Israel har goda relationer, som i denna palestinska video.
Att image har stor betydelse för ISIS framgick inte minst av Uppdrag gransknings program om unga ISIS-anhängare som åker till Syrien. UG:s reporter Sanna Klinghoffer berättade bland annat om alla omtagningar under inspelningar av påkostade propagandavideor. Även estetiken och videoeffekterna vittnar om en fascination för estetiserade våldsamma filmer från Hollywood, något som många i min generation växte upp med under 80- och 90-talet.
Man behöver inte vara smittad av mediepanik för att se det problematiska i hur döden på film estetiserats under en längre period – och hur liknande bilder nu dyker upp hos ISIS. Det är makabra och humorlösa filmer som samtidigt är intertextuellt intressanta och pekar på en viss filmsmak hos de propagandaansvariga.
Jag avslutar – i linje med den filmiska representationens problematisering – med den arabiska ateistiska bloggens I Think Magazines videoklipp, som inte enbart skrattar åt ISIS utan även deras filmiska självmedvetenhet. Låt oss hoppas att rädslan för humor inte definierar vår tid.
