Efter att ha befunnit mig på filmskolor där män styrt och där det varit tydliga hierarkier och en hel del osunda strukturer tyckte jag att det var befriande när jag gick ut DI och en chef på SFI så tydligt ville få fram kvinnliga filmskapare. För mig personligen har det varit en trygghet att känna mig välkommen och sedd. Jag fick göra min första långfilm Min lilla syster under Anna Serners ledning. Möjligen hade det varit en ännu hårdare kamp med en annan chef – vad vet jag.
Jag har ett minne från en filmfestival i Seoul där min film medverkade. Anna var med och pratade på ett seminarium och efteråt var vi inbjudna till ambassaden. Då reflekterade jag över vilken envishet och professionalism hon utstrålade. Hon minglade runt och knöt kontakter på ett sätt som jag hade orkat i fem minuter max. Det var tydligt att hon hade ett mål att förändra. Vad man än tycker om det målet tycker jag den envisheten och det engagemanget är otroligt inspirerande. Det har varit tydligt att hon känt en passion och brunnit för något. Och jag upplever att hon vågat ta debatter, varit orädd och velat ha ett samtal. Festivalen i Seoul var en festival för kvinnor, i ett land där en del kvinnor flyttade därifrån för att få utöva regiyrket. De samtal hon satt igång tror jag kommer att sätta avtryck.
Det var tydligt att hon hade ett mål att förändra. Vad man än tycker om det målet tycker jag den envisheten och det engagemanget är otroligt inspirerande.
Jag hoppas nästa chef är lika tillgänglig och engagerad. Sedan önskar jag att nästa chef vågar göra satsningar på kreatörer och tänka långsiktigt kring regissörer och manusförfattare. Jag tycker det är för svårt att debutera, det behövs mer lust och nyfikenhet. Och det behövs någon slags lätthet så att projekt inte hamnar i långa utvecklingsfaser. Någon som litar på kreatören och vågar hoppa på det som inte alltid kan beskrivas i ett duktigt skrivet manus (eller redan skriven bok för den delen). Det är kreatörer och bolag som vågar ta risker som flyttar fram filmkonsten och jag önskar att mer pengar och satsningar hamnar hos de modiga och inte hos jättarna.
Sanna Lenken är regissör.