Årsbästakalendern är vår nedräkning av 2016 års 24 bästa biopremiärer.
Alice Winocours Maryland formligen pulserar – till Gesaffelsteins nerviga soundtrack (för övrigt årets kanske bästa), tinnitustjut och i Matthias Schoenaerts stirriga blick. Det är en fysisk, nästan pockande gestaltning av yrkessoldaten Vincents (Schoenaerts) posttraumatiska stressyndrom som gärna luckrar upp gränsen mellan verklighet och inbillning. Tagen ur militär tjänst på grund av sin mentala hälsa tar Vincent ett knäck som livvakt åt familjen till en libanesisk affärsman. Snart nog patrullerar han familjens flådiga villa och stirrar sömnlöst på övervakningsskärmar i ett voyeuristiskt men undertryckt trånande efter affärsmannens hustru (Diane Kruger).
Även om farorna Vincents sargade psyke uppfattar i närapå varje vrå till slut manifesterar sig och han får utagera en maskulin beskyddarfantasi är Maryland tack och lov mörkare, mer suggestiv och laddad än någonsin Bodyguard. Möjligen är Vincent heller inte mer hjälte än en gång Travis Bickle. Säkert är i alla fall att få filmer i år uppnått lika rå fysik eller tät stämning och samtidigt bibehållit samma beundransvärda diskretion.
2016 års bästa biofilmer:
17. Maryland (Alice Winocour, Frankrike)
18. Neon demon (Nicolas Winding Refn, USA)
19. Don’t breathe (Fede Alvarez, USA)
20. Systrarna (Hirokazu Kore-eda, Japan)
21. Hotellet (Kristian Petri, Sverige)
22. A bigger splash (Luca Guadagnino, Italien)
23. Heart of a dog (Laurie Anderson, USA)
24. Djungelboken (Jon Favreau, USA)
