Värmlandsbuskisen Smala Sussie i all ära – den slog aldrig riktigt söder om Skåne. I ett internationellt perspektiv är Låt den rätte komma in 00-talets enda svenska kultfilm.
Det engelska filmmagasinet Little white lies döpte till och med ett nummer till ”The Let the right one in issue” och lät Eli pryda omslaget. I intervjun med John Ajvide Lindqvist avhandlas bland annat det svenska välfärdssamhället, som ständigt dykt upp i det utländska mottagandet av filmen. Det är kanske inte så konstigt. När man för en gångs skull får se en svensk film vill man naturligtvis sätta den i relation till Sverige. Precis som vi gärna passar på att diskutera Schweiz när vi någon gång råkar se en schweizisk film.
Det är sprickorna i folkhemsbygget som väcker mest intresse. (”Det fanns visst både alkohol och narkotika i det socialistiska paradiset Sverige på 80-talet, intressant.”) Samtidigt finner utlänningarna något lockande med det kompakta mörkret och de likformiga trevåningshusen.
Någon snabbtänkt pr-strateg kan säkert dra nytta av den förändrade Sverigebilden – från välfärdsdröm till ett emo-eldorado. ”I want to move to Blackeberg”, kommenterar en förförd fantast en Youtube-video med miljöbilder från romanens skådeplats.
