”Tango är livet”, sjunger en man lite senare i Satantangos långa danssekvens, som jag valt ett långt utsnitt ur. Béla Tarrs film, och romanen den bygger på, är uppbyggd som en tango: sex delar/steg – sex steg framåt, sex bak. Här är det dock inte tango utan en improviserad fylledans som aldrig verkar ta slut. En försöker bryta sig loss och göra sin grej men fångas ständigt in och tafsas på, medan en annan går fram och tillbaka och balanserar en bit bröd på huvudet.

Charlotte Wiberg är filmvetare, kulturskribent och kritiker i FLM.

I danskalendern väljer 24 personer från film- och dansfälten sin favoritdans ur filmhistorien.