Prenumerera på FLM eller finn din närmsta återförsäljare här! En års prenumeration kostar 299 kronor eller så kan du betala 30 kronor i månaden via autogiro utan bindningstid.
En redaktionell hälsning
Hitta Angelina Jolie!
Omslaget av sommarens FLM visar upp en rad människor och miljöer ur filmstjärnans liv. Men var gömmer hon sig själv någonstans? Till FLM:s temaspecial om Jolie har konstnären Nils Gunnars klippt och klistrat ihop ett klassiskt montage. Ingen AI har medverkat i denna produktion. Men har du också märkt hur Googles sökmotor plötsligt fått nya AI–verktyg och hur det fullkomligt exploderat av AI–skapade videor i flödet den senaste tiden?
Diskussionen om AI har under våren varit mer närvarande än tidigare på FLM:s redaktion. Medan en av oss menar att AI kommer att revolutionera filmen på samma sätt som mindre och lättare kameror möjliggjorde neorealismen och franska nya vågen under mitten av förra århundradet så ser den andra AI som oförmögen att rädda varken film eller framtid utan the divine touch från människan. Dessutom är ju AI bara så fruktansvärt fult.
En stor del av oron för AI ligger i att teknologins algoritmer endast kommer skapa konst som upprepar sig själv. Men vi på FLM undrar, överskattar vi inte hur unik människan egentligen är ibland? Medan ena halvan av redaktionen deltog på kulturföreningen Tablås magasinfestival i maj och förundrades över hur det analoga mediet ”tryckt tidskrift” aldrig tycks dö ut (trots digitaliseringens domedagsprofetior), besökte andra halvan Cannes och slogs av att även auteurfilmer på världens mest prestigefulla filmfestival kan se rätt likadana ut (ni kan däremot läsa om de som verkligen stack ut på sida 32). När många filmer idag pressas genom samma byråkratiska köttkvarn av statlig finansiering, som ska balansera konstnärlighet mot skattepengar, kan man fråga sig om inte dessa alster också riskerar att bli ganska strömlinjeformade.
Men rädslan för AI handlar inte bara om estetik utan bottnar i oron att människan blir överflödig när tekniken tar över. Men tankegången är inte ny.
Det är sommar och vad är årets varma tid till för om inte omtittningar? Ont ska med ont fördrivas så bota din AI–angst med att se om År 2001 – ett rymdäventyr (1968), I, robot (2004) eller Terminator (1984) som alla skildrar en värld där tekniken tar över och identifierar människan som ett problem. Eller varför inte spana in Matrix-trilogin som sammanfattade paranoian inför millennieskiftet med en dystopi i vilken människan gett upp sin frihet för att leva i en drömvärld styrd av algoritmer. Nej förlåt, vi menar datorer och maskiner.
Vi – liksom de flesta andra – har inget entydigt att säga om AI:s framtid eller människans roll i den. Men vi vet att teknologiska framsteg skett förr. Den kanadensiske medieteoretikern Marshall McLuhan menade att varje ny teknologi gör sin föregångare till en konstform. Så med det sagt: gråt inte över AI, cineaster! I framtiden kommer även massproducerade, men mänskligt skapade, Netflix–filmer ses som en sann konstform.
Det bästa vi kan göra för att bota vår framtidsoro är nog att hålla ett öga på historien. Därför dedicerar vi sommarens nummer till Angelina Jolie som får summera 2000–talet. Utanför temat reflekterar Sanjin Pejković över vad de filmiska skildringarna av folkmordet i Srebrenica kan berätta om dess omtvistade plats i det kollektiva minnet, Martin Gelin överraskas av en utställning i Paris om Agnès Varda medan Olga Ruin intervjuar Anna Croneman ett år efter att hon tillträtt som Filminstitutets chef. Vi får höra om vad som inspirerat Wasima Ayads regidebut och Siri Vaara har träffat Julie Delpy när hon hälsade på i Sverige tidigare i år.
Från oss båda till er alla – glad sommar!
Olga Ruin och Rebecca González León, chefredaktörer.
Kritik och recensioner är i vanlig ordning med och en eftertext av Lisa Ehlin som analyserar hur Alexander McQueens filminspirerade och skräckanstrukna klädkreationer lämnat ett bestående avtryck i relationen mellan mode och film, 15 år efter hans död.
INNEHÅLL FLM NR 71
En redaktionell hälsning:
FLM:s chefredaktörer Rebecca González León och Olga Ruin introducerar numret, läs ovan.
FLM rekommenderar:
Alec Frimans om hur Mulatu Astatkes ethiopiska jazz blev det bästa filmsoundtracket.
Ruben Lenninger om att How to with John Wilson alltid kommer vara bättre än just nu hajpade The rehearsal.
FLM i korthet:
Filmnotiser, nyheter och nonsens som noterats av redaktionen.
Tre inspirationer:
Wasima Ayads kortfilmsdebut Parkerad nominerades till en Guldbagge tidigare i år. Här delar hon med sig av tre av sina inspirationer.
Essä: Trettio år efter Srebrenica
Sanjin Pejković undersöker vad de filmiska skildringarna av folkmordet berättar om dess omtvistade plats i det kollektiva minnet.
Festivalrapport: Dagbok från tio dagar i Cannes
Hög på Nespressokaffe har FLM:s Olga Ruin vandrat runt på Croisetten, sovit i städskrubbar och sett några av årets bästa filmer. Här är premiärerna att se fram emot.
Intervju: Julie Delpy hatar 1980-talet
Siri Vaara har träffat skådespelaren och regissören Delpy som berättar om sin senaste film, fransk barbarism och sadismen i platta kvinnoroller.
Utblick: I Paris får vi återupptäcka Varda som konstnär och fotograf
Det Agnès Varda-industriella komplexet fortsätter att växa men den sönderkramade regissören slutar ändå aldrig överraska, konstaterar Martin Gelin.
Intervju: Filminstitutets vd summerar sitt första år på posten
”Året har inte varit någon walk in the park precis”, konstaterar Anna Croneman när Olga Ruin intervjuar henne.
Kritik:
Johannes Hagman recenserar Grand Tour av Miguel Gomes. Finns att läsa digitalt här.
Lucia Haag recenserar The ugly stepsister av Emilie Blichfeldt. Finns att läsa digitalt här.
Anders E Larsson recenserar Sanningens framtid av Werner Herzog.
Oscar Westerholm recenserar The end av Joshua Oppenheimer.
Tema: Angelina Jolie summerar 2000-talet
Temaledare:
Varför kan vi inte komma över Angelina Jolies karriär? Rebecca González León och Olga Ruin introducerar numrets tema.
Lara Crofts sista glada sommar av Jimmy Håkansson.
Rockstjärnearkeologen skulle föra människan in i framtiden, istället stängde Angelina dörren till den.
Den förlorade regidebuten av Nora Kruse
FLM återpublicerar Ana M. López artikel om Tomás Gutiérrez Aleas kanske bästa och mest svårtolkade film.
Kan FN-ambassadören frälsa oss från Trumps skyddsänglar? av Katarina Emgård
Pappa Jon Voight har retat Angelina för hennes filantropi. Nu har han utsetts till ambassadör för att göra drömfabriken great again.
Var får Angelina Jolie luft ifrån? av Olga Ruin
Inför det populärkulturella valet om vem som ska bli den nya 007 tänker vi tillbaka på den okrönta actionhjältinnan.
Sociopaten som blev sexikon av Siri Vaara
Tillbaka till alltings början med den kultförklarade karaktären Lisa Rowe.
Nästa nummer: 25 scener ur ett kvartssekel
Medan Angelina sammanfattar 2000-talet funderar FLM vidare på det senaste kvartsseklets filmer och trender. När denna tidning skickas ut till prenumeranter och återförsäljare är arbetet redan igång med en stor summering och värdering lagom till slutet av 2025. Men inte får väl allt det plats i ett enda nummer? Nej såklart – därför kommer nästa utgåva vara ett extra fylligt dubbelnummer som kommer i november!
Gå in på shop.flm.nu och teckna en prenumeration så får du tidning och bilaga hem i brevlådan!
Eftertext: Mellan Hitchcock och haute couture
Misogyn cineast eller en grym visionär? Femton år efter hans död fortsätter Alexander McQueens kreationer att hemsöka modevärlden, skriver Lisa Ehlin.
