Chantal Akermans sista film No home movie hade världspremiär ungefär två månader innan Akerman tog sitt eget liv. Filmen utspelar sig till stor del i Akermans moders lägenhet. Modern är gammal, hon är döende mot filmens slut, och dog strax efter att den blev färdig. Mellan långa passager i lägenheten – där vi ser mor och dotter tala med varandra, ibland på tu man hand, ibland i sällskap med moderns hemhjälpspersonal – ser vi kortare instick med tagningar över israeliska landskap, samt Skype-samtal mellan mor och dotter under den senares sejourer i New York och på festivaler världen över.

Modern är en återkommande gestalt i Akermans filmografi. Bilderna från köket i No home movie påminner om hennes mest kända film, Jeanne Dielman, 23 quai du Commerce, 1080 Bruxelles från 1975, och konversationerna mellan mor och dotter känner vi igen från News from home, en film som består av uppläsningar av moderns brev över stadsbilder från New York. Även Akermans självbiografiska roman från 2013, Ma mère rit, kretsar kring relationen till modern. Romanen och filmen utspelar sig under samma period och skildrar delvis samma händelser. Ord och meningar återkommer i båda verken, nästan som om No home movie vore en filmatisering av boken, eller tvärtom. Men så är inte fallet. Akermans egna tankar och kommentarer förskjuter perspektivet i boken, fokus hamnar på författaren, medan modern, Natalia Akerman, förblir huvudkaraktären i filmen. Dottern ber henne att berätta, att komma ihåg. I en av filmens sista scener försöker de förgäves hålla den trötta modern vaken; ”Berätta en historia för oss!” De försöker hålla henne vaken, hålla henne vid liv, henne och historien; en historia om hur hon, som överlevde Auschwitz, ydde till Belgien och skapade sig ett hem i Bryssel.

Men detta hem är inte Akermans hem. Kanske var det ett hem i News from home? Numera finns det inte något hem: Bryssel är inte ett hem, New York är inte ett hem, Paris är inte ett hem, Israel är inte hem, och hotellen världen över är inte heller något hem. No home movie är en film om att inte ha ett hem. Eller kanske om att ha ett hem man kan fly från? Saute ma ville (”spräng min stad”) är titeln på Akermans första film. Efter det flydde hon. ”Du undflyr mig”, anklagar modern henne i boken. Akerman erkänner. Men hon kom tillbaka, och hon menar att hon i No home movie ville låta sin moder tala för sig själv, efter att hon i flertalet filmer talat för henne. Ett slags försoning, så att säga.