fbpx

33 saker du måste veta om filmdistribution innan du börjar

1
Jag undrar ofta varför det inte finns några entusiastdriva filmdistributörer i Sverige. På bok-, magasin- och musiksidan finns en rad förlag och etiketter med olika inriktning och utgivningstakt. En mängd små bokförlag ger ut klassiker och nyskrivet om vartannat. Det dyker upp nya vinyl- och kassettbolag hela tiden. På filmens område gör endast ett exempel sig påmint – Klubb Super 8 – som med sin dvd-katalog bedriver arkeologi över den svenska synden.

2
Förstås, film är dyrt, en av de dyraste konstarterna. Det gäller såväl i produktionsledet som i distributionen. Att köpa en film till Sverige kostar från ett par tusen dollar och uppåt. Sedan måste man betala för biografkopior, material till dvd och bluray, sändningsmastrar till tv, affischbild, pressbilder, annonsdesign, trailers, översättning, digital bearbetning, annonser, regissörsresor, pressvisningar, kopieavgifter till biografer (Virtual Print Fee, ”VPF”), frakt, dvd- och bluray- komprimering, formgivning, dvd-pressning, säljkommission, revisorer och promotionshjälp. Det krävs kunskap och kapital.

3
Samtidigt, det är lättare och billigare än någonsin att köpa och distribuera film.

4
Börja från början. Vilka filmer skulle du vilja se på biograf, dvd, on demand och tv som inte finns tillgängliga idag? Gör en lista.

5
För tolv år sedan hörde jag talas om den film som skulle bli den första jag köpte. Branschtidningarna Variety och Screen skrev om en japansk succé som väckt mycket uppmärksamhet för sitt innehåll och sin våldsamhet.

6
Mitt främsta råd: Köp inte regissörer utan filmer. Bara en handfull regissörer gör enbart bra filmer. Ännu färre gör filmer som konstant har en publik. Istället, se alltid till den enskilda filmen. Gillar du den? Tror du att det finns andra som gör det? En god början.

7
Ny film ser du bäst på filmfestivaler eller filmmarknader. De tre viktigaste är Cannes, Berlin och Toronto, tätt följda av Venedig, Sundance, Rotterdam och South by Southwest. Har du specialintressen som stumfilm är Pordenone din vän, gillar du fantasy, skräck och scifi pröva Sitges och är det dokumentärer varför inte Sheffield? Även svenska festivaler som Tempo, Stockolm, FFF i Lund, Göteborg, BUFF i Malmö och Cinemafrica visar utmärkt film som inte får distribution. Eller så kontaktar du producenten direkt och frågar efter en dvd eller länk.

8
Mellan producenten och distributören finns oftast en säljagent. En mellanhand som har specialiserat sig på att förmedla filmrättigheter internationellt och sitter på ett digert kontaktnät, kan marknaden och dessutom har kompetens att sammanställa och leverera det material som man behöver för distributionen. Många av de främsta när det gäller god film är franska som Wild bunch, Films distribution, MK2, Celluloid dreams, Memento och Studio Canal. Men även brittiska Protagonist & Hanway, kanadensiska eOne, nederländska Fortissimo och tyska Match factory har utmärkt koll.

9
Gillar du som jag Catherine Breillat, Kiyoshi Kurosawa, Chantal Akerman, Jean-Pierre Melville, Marguerite Duras, Takashi Miike, Fernando Arrabal, Nagisa Oshima, Nikkatsu, Bruno Dumont, Jean-Luc Godard, Ousemane Sembène, Jia Zhangke, Lucrecia Martel, FW Murnau, Danièle Huillet/ Jean-Marie Straub, Agnès Varda, UFA, Claire Denis, Shohei Imamura, Vera Chytilova och Kelly Reichardt? Gott. Vad väntar du på?

10
Förhandla alltid. Om allt. Säljagenter har alltid ett önskepris, de kallar det ”asking price”, som är satt i överkant. Det är ett mått på vad filmen kan kosta om det blir budgivning och huggsexa men också satt som utgångspunkt för förhandling. Tiden är din bästa vän. Har de större distributörerna passat på titeln sjunker priset över tid.

11
Priset på en film varierar enormt. En blockbuster som Hunger games – Catching fire kostar flera miljoner dollar att köpa nordiska rättigheter till. En annan film kan man få gratis mot överenskommelse om delning av framtida intäkter. För mindre filmer är några tusen dollar är ett rimligt pris för alla visningsrättigheter för Sverige. Kommer du med en fantastisk lanseringsplan och entusiasm kan du pressa priset. Nöjer du dig med ett eller par visningsfönster blir det än billigare. Finns det fler intressenter blir det budgivning och priset stiger. Det är lite som att köpa bostad; du måste fundera på vilka intäkter du kan vänta dig, vad som är ditt idealpris, hur stor flex du har och framför allt var din smärtgräns går.

12
Några månader senare lyckades jag se den japanska filmen jag jagat på en filmmarknad och inledde diskussion med säljagenten. Eftersom filmen slagit rekord på hemmaplan föreslog de en prislapp på en god bit över en miljon svenska kronor. Mer än vi kunde betala och betydligt mer än vad vi tyckte den var värd. Den efterföljande förhandlingen och korrespondensen tog sex månader. Otaliga argument, en rejäl dos utmattning och en uppenbar avsaknad av andra intressenter gjorde till slut att vi landade på en femtedel av den ursprungliga prislappen.

13
Det är egentligen missvisande att tala om prislappen på en film. I de flesta fall handlar det om ett förskott på framtida intäkter, en så kallad ”minimum guarantee”. När man tjänat tillbaka förskottet samt eventuella lanseringskostnader måste man betala en del av intäkterna i royalty till säljbolaget. Procentsatserna är vid sidan av priset bland det viktigare du förhandlar om och varierar med visningsfönster, vanliga nivåer för säljbolagets del är: bio 50%, dvd 10-30%, on demand 50% samt tv 50-75%.

14
Bygg din repertoar från början. Häng inte upp hela verksamheten på en eller två drömtitlar. Identifiera en större grupp titlar som du vill jobba med. Kontakta säljbolagen. Genom att diskutera fler titlar samtidigt ökar dina chanser att få hem några till bättre villkor. Var öppen mot säljaren med att du har alternativa titlar att köpa in. Du skapar dessutom en tydligare bild av din framtida utgivning för dig själv och branschen.

15
Förutom pris och procentsatser för visningsfönstren så måste du förhandla om a) territorium (Sverige eller Norden) b) Längd på kontraktet, för nya filmer bör det vara minst tio år. För äldre titlar är det ofta kortare. c) betalningsvillkor (20% på kontraktssignatur och 80% på leverans av material är vanligt) och d) om du får låna material (att föredra) eller måste betala för det.

16
Eller förresten, brinner du för Carlos Reygadas, låt inte mig hindra dig från att köpa och ge ut hans kompletta filmografi. På entusiastnivå betyder auteurer mer.

17
Bygg din publik från början. När du ser film, fundera på vem som kan tänkas vilja se den. Det är ett yxigt men nödvändigt resonemang: Man, kvinna, storstad, landsbygd, ålderssegment, intressen och medievanor. Utan publik och idéer om hur du når dem faller du platt.

18
Säljbolaget, som också producerat filmen som jag jagat, hette Toei och är tillsammans med Toho och Nikkatsu några av de äldre i Japan. Regissören hette Kinji Fukasaku och filmen, som blev hans näst sista, hette Battle royale.

19
Uppmärksamhet är livsnödvändigt. Ring skribenter, bloggar och publikationer som du tror kommer gilla vad du gör. Prata med likasinnade. Bjud till fest där en dvd eller biobiljett ingår i inträdet. Härja på sociala medier. Hitta organisationer, föreningar, webbsidor, tidningar som kan lotta ut ett exemplar eller två. De får något kul till sina medlemmar/läsare, du får uppmärksamhet. Samla adresser i register. Ge aldrig upp.

20
Digitala filmkopior gör å ena sidan repertoaren mer flexibel än någonsin. Å andra sidan kan en stor film visas på i princip alla dukar och därmed knuffa undan andra titlar. I vårt fall gläds vi flexibiliteten. Du kan boka in en enskild visning, en spelvecka, en turné runt landet beroende på filmens bärkraft. De allra flesta biografer använder DCPer som visningskopia. En del kan även visa från tvix-filer, blurays eller dvder. Intäkterna delas mellan dig och biografen, se till att diskutera hur innan ni kör igång.

21
Vill se! All kommunikation måste skapa en känsla av ”den här filmen måste jag se”. Det är den viktigaste frågan du kan ställa dig. Skapar regissör, skådespelare, titel, posterbild, trailer, citat, betyg och sammanhang en lust att se filmen? Om inte, börja om.

22
Vi ordnade en Battle royale-turné genom Sverige med specialvisningar på fem-sex orter samt på några filmfestivaler. I retrospektiv borde vi ha försökt sätta upp en kopia på reguljär biograf också. Däremot, om någon trodde det, att göra skandal på våld och blod i Sverige är omöjligt. Sådan PR bjuds inte.

23
En bra film kräver en god presentation. Det gäller även den digitala världen. Jobba ordentligt med kampanjbilden. Du kommer använda den till poster, till dvd-omslag, till annonser och i den digitala videobutiken. Den är ditt ansikte. Den måste sticka ut och ta plats. Den måste funka i stort och litet format. Leta efter referenser med samma känsla, komposition och genre på movieposterdb.com och förse din designer med dem. Printa gärna utkast och testa på vänner. Stoppa in den i ett dvd-fodral och ställ i hyllan på videobutiken. Drar den ögonen till sig?

24
Vill ha! Kommer du ägna dig och dvd och bluray? Se till att göra det så snyggt, taktilt och annorlunda du har råd med. I dessa dagar handlar fysiska köp lika mycket om objektet som innehållet. Mattias Nilsson, mannen bakom Kning disk, viker och klistrar sina fantastiska skivomslag själv.

25
När det var dags för att ge ut Battle royale på dvd ansträngde vi oss som tidsandan påbjöd att göra den mest späckade utgåvan i hela världen med originalversion, director’s cut och massor av extramaterial. Boys’ stuff. Idag hade vi antagligen gjort skivorna mer spartanska men lagt kraft på själva förpackningen.

26
Digital distribution, video on demand (digital hyrvideo) och electronic sell through (digital köpvideo), har inte ersatt biograf, dvd och tv, men det är ett gott komplement. Samma utmaningar gäller som tidigare: du måste identifiera och nå din publik. Bara för att du gör något tillgängligt på nätet eller på mobilen så kommer folk inte att hitta dit. Tröskeln för att nå ut är dock lägre. Kontakta plattformar som SF anytime, Headweb och Viasat. Via mellanhänder som Level K och Under the Milkyway kommer du ut på iTunes. Prenumerationstjänster som Netflix och HBO hör till det digitala fönstret men beter mer som en tv-kanal.

27
Ser du dig själv här? Kning disk, Vertigo, Subliminal Sounds, Rönnells förlag, Häpna, Bengtsson & Wirfält, Alastor press, Kata förlag, Pequod, Kolik, Tankeverket, Utopi magasin och Svedjebruk. Gott.

28
Tv. Får du med tv-rättigheter i dealen, grattis! Får du inte med den, se om du kan få option på den. Det vill säga, om det blir succé på bio, digitalt eller dvd och en tv-kanal hör av sig så har du rätt att förhandla till dig den rättigheten också och delar intäkten med säljagenten.

29
Räkna inte med att bli rik. Riskera inte mer än du har råd att bli av med. Håll kostnaderna i schack. Gör det själv och ta hjälp av vänner. Med det sagt, det finns stöd att söka för kvalitetsfilmsimport. Svenska filminstitutet har stöd för både biograf, dvd och video on demand-distribution. EU:s Media-enhet har flera och rätt bökiga distributionsstöd. Stöd för film från specifika länder finns hos German films, CNC (fransk film som inte beviljats Media) och Nordisk film- och tv-fond (nordiska filmer från grannländerna). Ambassader och företag kan hjälpa till.

30
Dina stora utgiftsposter är minimumgaranti, materialinköp, översättning, formgivning och annonsköp. Det är svårt att sätta upp en film på bio för under 100 000 kronor (exklusive MGn) men nöjer du dig med enstaka visningar, nischbiografer och begränsad annonsering går det att få ned kostnaderna radikalt, till mindre än hälften. Intäkterna varierar med respektive visningsfönster men tusen sålda biobiljetter ger dig ungefär 25 000 kronor. Tusen SF Anytime-uthyrningar ungefär 15 000 kronor och tusen dvd-försäljningar allt mellan 20 000 till 100 000 beroende på prissegment och fräschör (och om du går via en extern distributör eller gör det själv). Fungerade Battle royale? Utan tvekan. Vi hade enkom kalkylerat med videointäkter och trodde inte på försäljning till tv då filmen var så blodig. I verkligheten gick det bättre än vi trodde på dvd och betal-tv köpte den. och jo, vi betala royalties, ett kärt besvär.

31
Frågor? Hör gärna av dig: twitter.com/j_abrahamsson.

32
Var stoisk. Bered dig på nederlag. Du kommer aldrig kunna köpa alla filmer du vill. Många kommer vara för dyra. Ett gäng kommer köpas av annan part. Ytterligare några kommer du aldrig hitta rättighetsinnehavaren till. Av de du köper kommer många att gå back. Men en del kommer fungera och väga upp resten.

33
Ha roligt. Träffa människor. Res. Upplev filmhistorien.

av Jakob Abrahamsson

Filmvetare och distributionschef på Nonstop

1 kommentar

  1. Hej!

    Skulle gärna rådfråga dig personligen innan jag börjar distribuera. Har fått ett erbjudande, men skulle vilja bolla några tankar med en mer erfaren på området. Får jag slå dig en signal? alt. maila en fråga till dig?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.