När William Eggleston 1976 blev först genom tiderna att ställa ut färgfotografier på MoMA i New York var det en milstolpe inom konsten. ”The acceptance of colour photography by the highest validating institution”, för att citera bildredaktören Mark Holborn.
Filmvärlden var mindre knusslig. 1935, för jämnt 75 år sedan, kom Becky Sharp – världens första långfilm i färg. Redan till den första Cannesfestivalen fyra år senare var två färgfilmer uttagna till tävlan: Trollkarlen från Oz och De fyra fjädrarna. På grund av andra världskrigets utbrott blev det ingen festival, men året efter möttes de två igen, i den nya Oscarskategorin bästa färgfoto. Ingen av dem vann, det gjorde Borta med vinden, som också blev första färgfilm att ta hem priset för bästa film. Oavsett om man räknar Cannesfestivalen eller Oscarsakademien som den högsta validerande institutionen inom filmen, ter sig processen smärtfri.
Oscarsakademien delade ut parallella prisertill färg- och svartvitt foto (även inom kategorierna scenografi och kostym) ända fram till 1968. Ungefär samtidigt slutade Cannes att premiera svartvita filmer – när Det vita bandet vann Guldpalmen förra året var det första gången på 43 år som en helt svart-vit film tog hem toppriset.
Det vita bandet var även nominerad till bästa foto vid årets Oscarsgala, men förlorade där mot Avatar– en film som spelats in för projicering i tre dimensioner. Kanske kan man räkna det som ”the acceptance of 3D cinematography by the highest validating institution”. Kanske kommer Akademien om några år att dela ut separata Oscars till bästa 3D-foto och bästa 2D-foto. Att en klassiskt svartvit dramafilm och en spektakulär effektfilm i 3D kan konkurrera med varandra i en filmfototävling visar hur som helst att det är rätt högt i tak i biosalongen 2010.
