Först skrevs historien i sten, sedan skrevs den på papper och nu skrivs den på en användargenererad nätencyklopedi nära dig. Där finns rum för mer historia än vi någonsin bett om att få komma ihåg. Men svensk filmhistoria på Wikipedia, finns den? Jacob Lundström blir först lite besviken men bestämmer sig för att kavla upp ärmarna.
Den 16 mars startade en anonym någon (inte jag) en artikel om tidskriften du håller i handen. Informationen var korrekt om än knapphändig, men källhänvisning saknades. Det dröjde inte mer än fyra dagar innan någon ifrågasatte artikelns relevans (»är denna tidskrift utan uppgiven upplaga etc relevant?«) och placerade Flm (tidskrift) under Relevanskontroll 2008-03. Där hamnade vi tillsammans med mars månads alla övriga nykomlingar av tveksam dignitet. Vi hade gott sällskap av Walt Disneys far Elias Disney (»vad gör denna person relevant mer än att han var far till walt?«), det finska rockbandet Jasmine (»Skivkontrakt?«), kranskullan i senaste Vasaloppet, Caroline Westling (»Är uppdraget som kranskulla tillräckligt för att motivera en egen artikel?«) och ett par hundra andra utpekade, inklusive ytterligare tre medlemmar av familjen Disney. Vi löpte alla risk att raderas.
Trots att Wikipedia till skillnad från ett bokbundet uppslagsverk inte behöver bekymra sig över att svälla ut i hyllmeter, bråkar användarna ständigt om vad som är uppslagsverksrelevant, huruvida ett ämne »platsar« eller inte. En falang av användare förespråkar en stramt sparsmakad kunskapsbank, en annan en mer frikostig dito. Inte minst på det engelskspråkiga Wikipedia har det under en längre tid rasat strider mellan exklusionister och inklusionister, där Flm (tidskrift) och Walts mor Flora Call Disney sannolikt skulle räknas som överflödiga i det förra lägret men kanske goda nog i det senare.
Man kan väl säga att renodlingen går sådär. Idag har engelskspråkiga Wikipedia över två miljoner artiklar, svenskspråkiga närmare 300 000. Wikipedia växer på bredden. Och är inte tjusningen med en digital encyklopedi just att den kan upplåta utrymme åt sådant som vid förstone kanske förefaller trivialt eller kuriöst – typ en svensk kulturtidskrift om film – och låta det existera sida vid sida med Suezkanalen och Aristoteles? Att Wikipedia kan rymma allt det som inte fått plats tidigare, det som inte uppnått relevanskriterierna och encyklopedikerna bedömt som mindre viktigt att komma ihåg?
Entusiastiskt och förhastat tänker jag att Wikipedia borde göra under för den svenska filmhistorien. Jag föreställer mig ett myller av filmhistorier där skuggestalter och bortglömda filmer kan samsas med portalfigurer och skolbänkskanon. Så mycket får plats, och Wikipedias potential som arena för filmhistorieskrivning är att den kan vara så vittförgrenad. Det behöver inte bara vara din vanliga uppslagsverkssammanfattning av den svenska filmhistorien, utan flera parallella.
Men det verkar krävas både tid och en samlad kraftansträngning för att nå dit. Och när jag studerar versionshistoriken för artikeln Svensk film inser jag snabbt att den inte står särskilt högt i kurs på kunskapsbanken Wikipedia. Svensk film skapades den 20 december 2005 då användaren Yvwv skrev:
Svensk film har funnits sedan tidigt 1900-tal. Några kända regissörer är Ingmar Bergman och Lasse Hallström.
Filminstitutet och Svensk Filmindustri gör svenska filmer.
Okej. Om man ska vara petnoga kom filmen till Sverige redan sommaren 1896, även om det stämmer att filmproduktionen inte kom igång på allvar förrän under tidigt 1900-tal. Det är vidare en sanning med modifikation att Svenska Filminstitutet gör svenska filmer. SFI stöder visserligen svensk filmproduktion genom filmavtalet, men produktionen in-house ligger nere sedan 1993. Men ingen reagerar. Faktum är att inte mycket alls inträffar till dess att en anonym användare ett knappt år senare lägger till Lukas Moodysson och Roy Andersson bland de kända regissörerna. Ett par veckor senare tillkommer Anders Nilsson.
Medan ett bokbundet uppslagsverk har genomgått en mer eller mindre lyckad faktakontroll och korrekturläsning, är Wikipedia dömt till evig redigering. Därför är det egentligen både missvisande och orättvist att prata om det som en encyklopedi. Det antyder att det skulle vara frågan om en färdig produkt, när Wikipedia i själva verket är ett pågående kunskapsprojekt som aldrig blir klart för tryck. När man besöker Wikipedia kan man däremot hitta utvalda artiklar som redan i dagsläget anses hålla hög kvalitet. Det är användarna som nominerar och röstar fram artiklarna, och hittills har drygt 200 svenska artiklar fått den bronsstjärna som betyder »utmärkt«. Det motsvarar ungefär 0,7 promille av alla artiklar.
Av de utmärkta artiklarna handlar fyra om film, men ingen om svensk film: En stjärna föds, Snövit och de sju dvärgarna, James Stewart och Sunset Boulevard. Jag letar i versionshistoriken för James Stewart-artikeln och ser att det är användaren Bomkia som har gjort det mesta av jobbet. Inne på Bomkias sida ser jag att han har specialiserat sig på bland annat Screwballkomedi, Cary Grant, Howard Hughes och just James Stewart. »Personliga favoriter«, svarar Bomkia – som heter något annat i vanliga fall – när jag skriver till honom och frågar varför. »Jag har sett runt 60 filmer med både Stewart och Grant och 30- och 40-talens amerikanska filmer av Wilder, Capra, etc. är överrepresenterade på min topplista.« Jag undrar ändå hur det kommer sig att de fyra utmärkta artiklarna om film alla handlar om just amerikansk och inte svensk film. »Det krävs mer energi att skriva om något där ingen egentligen skrivit någon slags vettig behandling innan. Med engelskspråkiga filmer kan man snegla på hur det engelska Wikipedia lagt upp det och ta det som en bra början.« Bomkia verkar ändå tycka att jag överdriver den svenska filmens svaga ställning. Han har rätt såtillvida att det finns över 1 600 svenska filmer indexerade på Wikipedia, liksom artiklar över otaliga regissörer och skådespelare. Men bronskvaliteten saknas.
I början av 2006 utgör alltså fem regissörer Svensk film på Wikipedia. Så mycket för den omhuldade kollektiva kunskapsproduktionen, är det frestande att gnälla. Många är de böcker som lovordar nätverkssamhället och massans vishet – det här hade jag kunnat göra bättre själv på fem minuter. Men poängen med Wikipedia är just att gnällspikarna till kritiker uppmanas att göra det bättre själva. Ett på samma gång uppfordrande och inbjudande rätta-mig-om-jag-har-fel. Juridikprofessorn Yochai Benkler menar i sin bok The wealth of networks (som naturligtvis både går att läsa och redigera online) att den nya tekniken skapar förutsättningar för en typ av icke-marknadsstyrd produktion. Eftersom det är så enkelt att bidra kan alla göra det gratis. Den kollektiva drivkraften bakom ett projekt som Wikipedia kan enligt Benkler liknas vid välvilja, och tillsammans kan det stora flertalet skapa imponerande kunskap. Bara inte när det gäller Svensk film, uppenbarligen.
Den 1 mars 2007 gör i alla fall användaren Jakobi en hel rad tillägg och artikeln växer från 948 till 9 224 tecken. Under rubriken Karaktärsdrag för svensk film går det till exempel att läsa:
Svenska filmer, och skandinavisk film överlag, är kända för betagande landskapsskildringar och långsam rytm. Författaren August Strindberg har haft ett stort inflytande på den svenska filmproduktionen, mycket på grund av de starka banden mellan filmindustrin och teatern i landet.
Det må vara hänt att svensk film är känd för öppna landskap och ett makligt tempo, men August Strindberg? Really? Jag bläddrar i Leif Furhammars Filmen i Sverige och finner det telegram som Strindberg skickade till manusförfattaren Gustaf Uddgren 1911, i vilket han ger honom tillåtelse att »kinematografera så mycket ni vill av min dramatik«. Jag hittar däremot inte mycket annat som kan styrka att Strindbergs haft ett »stort inflytande«, åtminstone inte i nämnvärt högre utsträckning än den minst lika kinematograferade Selma Lagerlöf som inte omnämns alls i Wikipedia-artikeln. Jag ringer filmprofessor Erik Hedling i Lund för att vara på den säkra sidan. »Nej, det stämmer inte«, försäkrar han mig. Men på Wikipedia reagerar ingen. Det stora flertalet verkar saknas.
Andra samtidsuttolkare pratar om den kollektiva intelligensen: som ett resultat av nätverkskulturens sammankoppling av olika människor från olika sammanhang kan vi arbeta tillsammans för att lösa problem som vi inte hade klarat av på egen hand. Ingen vet allting, alla vet någonting. Översatt till den svenska filmhistorieskrivningen på Wikipedia: du skriver om Svensk Filmindustris vertikala integration, jag skriver om Flickan från tredje raden? Frågan är bara vem som vet något om svensk film. Det mesta omdöme jag brukar lyckas locka ur någon med ett normalintresse för svensk film är »den suger« eller »jag hatar Colin Nutley« (vilket naturligtvis, med rätta, skulle avfärdas som »egen forskning« på Wikipedia). Jag lägger fram min hypotes för Erik Hedling, och han lyssnar tålmodigt medan jag rabblar vidare om att svenskar struntar i svensk filmhistoria, att det säkert beror på efterbliven dvd-utgivning, något slags kroniskt dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex, typ. »Det kanske kan stämma«, säger han.
Ingmar Bergman, Lasse Hallström, Roy Andersson, Lukas Moodysson, Anders Nilsson. Den lite stolpiga svenska filmhistorien på Wikipedia går däremot inte enbart att skylla på ett allmänt ointresse för svensk film, utan är lika mycket en reflektion av gängse filmhistorieskrivning: stora män och deras upphöjda mästerverk på display. Det är ett beprövat sätt att skriva filmhistoria, under tidigt 1900-tal lånat av konsthistorien i syfte att etablera filmen just som konstart. Stora män är i filmens värld entydigt med regissören, eller auteuren som han tillbads som tidigare. Eller »regissaurien« som han skämtsamt kallas idag för att på allvar förpassa honom till dåtiden. Förgäves och fördömt, den gängse filmhistorien är i mångt och mycket fortfarande ett regissauriernas terrarium. Detta aningen daterade sätt att skriva filmhistoria återfinns även på det latinska Wikipedia, förlåt, Vicipædia.
Istället för en artikel om film finns där en lista på olika Moderator cinematographicus. Ingmar Bergman finns representerad i sällskap av bland andra Carolinus Chaplin, Fridericus Fellini och Stephanus Spielberg. Men så är det ett antikt språk också.
Precis som Wikipedias relevanskriterier är filmhistorieskrivningens metoder omtvistade och under ständig omförhandling. Vad ska man egentligen släppa in i filmens finrum? När filmhistoriska sammanfattningar ser dagens ljus är det alltid något som förblir höljt i dunkel. På en lista över 1001 rullar du måste se innan du dör finns det ju bara plats för lite drygt tusen filmer. Därför har den så kallade mästerverkstraditionen råkat ut för kritik från bland annat feministiskt och postkolonialt håll, eftersom den traditionella urvalsmetoden länge har fungerat som en uteslutningsmekanism och upphöjt en viss sorts film – företrädesvis den sort som är regisserad av vita män – till mästerverk men ignorerat andra.
Och ska man ens ha ett finrum? Mästerverkstraditionen har inte bara kritiserats för att vara en mansklubb utan även för att med sina smakomdömen i kronologisk ordning inte vara ett särskilt historiskt sätt att skriva filmhistoria, som Erik Hedling skriver i antologin Att skriva god historia. Mästerverkstraditionen erbjuder ju inga förklaringar till varför det blivit som det blivit. En annan skola framhåller därför helt andra relevanskriterier och föreslår ett estetiskt värdeneutralt sätt att se på filmhistorien, som är ointresserat av att slå fast vad som är bra och dålig film och istället relaterar filmer till deras historiska sammanhang. Filmen är nämligen inte bara en skön konstart utan i minst lika hög grad en kulturell yttring och en ekonomisk affär. Det finns andra krafter i samhället än det konstnärliga geniet. Så istället för att utgå från regissörens synvinkel kan man studera hur filmer har mottagits och använts av alla oss andra, det vill säga anlägga ett brukarperspektiv på filmhistorien. Erik Hedling är också en av redaktörerna bakom nya boken Välfärdsbilder som handlar om svensk film utanför biografen. Där samsas texter om den lundensiska karnevalfilmen, HSB:s filmproduktion, svenskars semesterfilmer från Italien och amatörporr på nätet.
Det är en filmhistorieskrivning som inte alls syns till på Wikipedia. Den akademiska filmhistorieskrivningen sköts på dåligt belysta konferenser och i antologier med begränsad upplaga, och har väl inte nått dit. Den stora fördelen med Wikipedia är istället att skrivandet sker helt och hållet inför öppen ridå, enligt Bomkia. »Eftersom det faktiskt går att få fram vem som skrivit vad så kan du få fram en bild över hur artikeln utvecklats och hur – något som du aldrig får i ett normalt uppslagsverk. Just versionshistoriken kan jag ibland se som det mest intressanta på en sida, hur artikeln har kommit till det här stadiet man ser nu«, skriver Bomkia till mig. Och på Svensk films diskussionssida vänder sig användaren Malcolm X mot ett kanske lite storvulet påstående som tillkommit i Jakobis stora redigering, nämligen att svensk film skulle vara en av de mest »internationellt uppmärksammade och kanske den mest framstående i Skandinavien«. Jakobi försvarar sig med att han bara översatt artikeln från det engelskspråkiga Wikipedia (!). Och mycket riktigt, där står det faktiskt skrivet att svensk film är »one of the most widely-known national cinemas« samt »the most prominent of Scandinavia« under 1900-talet. Vidare kan man läsa att svensk film är känd för »stark landscapes and slow pacing« samt att August Strindberg »has dominated much of the filmmaking in Sweden«. När jag letar mig tillbaka i versionshistoriken för Cinema of Sweden, ser jag att OldakQuill den 28 april 2004 skrev att »Swedish cinema can be traced back to 1911 with director August Strindberg«. En felaktighet som alltså fortfarande lever kvar i de digitala lagrarna, och dessutom har lyckats migrera till svenska Wikipedia. Fastän användaren Jun-Dai på den engelska diskussionssidan redan sommaren 2005 undrade om inte någon bara blandat ihop August Strindberg och Victor Sjöström.
Drivkraften bakom Wikipedia kan mycket väl vara den välvilja som Yochai Benkler skriver om i The wealth of networks, även om ingen är villig med just Svensk film. Dock kan ibland diametralt olika välviljor råka ut för varandra, och som vanligt när massor samlas uppstår politik. Det finns framförhandlade riktlinjer för konflikthantering på Wikipedia. Det finns till och med en skiljedomskommitté. Standardrekommendationen är emellertid att skriva neutralt och söka samförstånd. Ändå förekommer så kallade redigeringskrig, och det har föranlett administratörer att stänga sidor och blockera IP-adresser. Den neutrala ståndpunkt som Wikipedia uppmanar användarna att söka är inte alltid lätt att hitta. De som inte får gehör för sina redigeringar anklagar Wikipedia för mobbning alternativt för att ha en vänsterliberal lutning (se Wikipedia-artikeln Sammansvärjningen finns inte), och det finns exempel på motståndsrörelser: Conservapedia heter en kristet konservativ amerikansk variant och Metapedia är namnet på ett »alternativt uppslagsverk « styrt av svenska nationalister (där Leni Riefenstahls Olympia och Wolfgang Petersens Troja är de två översta träffarna när jag söker på »film«). De har en lite annan syn på till exempel evolution, homosexualitet och Rhodesia.
Så det finns många artiklar som det bråkas om på Wikipedia. Svensk film råkar bara inte vara en av dem. På komikern Stephen Colberts parodiencyklopedi Wikiality går det att läsa att »Ingmar Bergman was once an American actress before moving to Sweden to become a world-renown director«. Det är så nära vi kommer en spännande svensk filmhistoria i wikiuppslagsverken.
***
»Här sitter åtskilliga glasögonprydda män med skäggväxt och ostyrigt nackhår«, rapporterade Norrköpings Tidningar från Wikipedias svenska årsmöte ifjol. Ordföranden i Wikimedia Sverige, Lars Gulbrandsson, medgav att det varit svårt att nå jämn könsfördelning och att det mest är vita män som skriver. »Men Nationalencyklopedin har samma problem, har jag hört«, tillade han syrligt.
Under ett par rusiga timmar fördelade över tre dygn bidrog jag själv till kunskapsproduktionen förra året. En IP-adress finns kvar som bevis. Bortsett från avsaknaden av skägg var jag en mycket typisk användare: vit, man, glasögon och ibland ostyrigt nackhår. Det finns en tillfredsställelse i att göra nytta, att vara en rättsskipare som kämpar för den goda saken, mot okunskapen, mot buset som klottrar på Amy Diamond. »Man läser nån artikel här, nån artikel där och tänker ’Hmm, det här kunde nog bli bättre’. Och på den vägen är det«, förklarar Bomkia varför han började redigera artiklar på Wikipedia. Han blev medlem i början av 2006 och har utöver amerikansk 30- och 40-talsfilm utvecklat en förkärlek för att lägga till bilder i artiklar och rätta stavfel. Själv ändrade jag och lade till uppgifter om bland annat Mai Zetterling och Kramfors. Sedan tröt orken och jag antar att mitt encyklopediska kall inte var tillräckligt starkt. Så mycket fakta, så lite tid.
När jag frågar Bomkia hur man bäst ska gå tillväga för att få fler att skriva om svensk film skriver han att en eller par skribenter kan göra stor skillnad. »Att få upp vissa nyckelartiklar är i min mening den bästa idén – att se till att Ingmar Bergman, Victor Sjöström, Max von Sydow, Stellan Skarsgård, etc. har bra och fina artiklar är ett väldigt långt kliv på vägen. Tyvärr är vi inte där ännu.« Han menar att någon med ett särskilt intresse för svensk film kan göra stora insatser. »Det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.«
Sagt och gjort, jag blir wikipedian igen. Mitt namn: Lillfuris. Mitt mål: opinionsbildning och lobbying i syfte att promota den svenska filmhistorieskrivningen på Wikipedia. Efter Jakobis stora redigering förra året gav sig också Wikigron in i diskussionen på Svensk film och tyckte att det kändes »tragiskt« att artikeln om svensk film på svenska Wikipedia bara var en översättning av artikeln om svensk film på engelska Wikipedia. Han nominerade Svensk film till Veckans samarbete, en framröstad artikel som under en vecka får »extra mycket uppmärksamhet och ompyssling «. Men Svensk film blev aldrig Veckans samarbete utan förlorade med 5 röster mot 11 mot Protestantismen. Ett drygt år efter Wikigrons nominering hamnar så Svensk film genom min försorg återigen bland de artiklar som kan väljas till Veckans samarbete, men förlorar på nytt, den här gången mot Regnskog med utklassningssiffrorna 1-5. (Den följande veckan förlorar Svensk film mot Marcel Proust, veckan därpå mot Universum.) Om regnskogen onekligen är en segrare svår att opponera sig emot, är det symptomatiskt att också Hollywood slog Svensk film i omröstningen samma vecka.
Jag fortsätter med att lägga till Svensk film under rubriken Artiklar som bör utökas på Portal:Film. Inget händer. Scrollar Svensk film igen – August Strindberg sitter säkert kvar som presumtivt mycket inflytelserik filmpersonlighet – och känner en svåremotståndlig frestelse att rätta fel. Innan jag redigerar mer tar jag hjälp av Erik Hedling. Var ska man börja när man skriver den svenska filmhistorien? Vilket är det neutrala synsättet på svensk filmhistoria? »Det är svårt att hitta konsensus, i alla fall om allting. Filmhistorien blir alltid subjektiv. Vi kan till exempel enas om att det var en svensk porrvåg som inleddes i slutet av 60-talet, men när det exempelvis kommer till urval av filmer så blir det svårare.« När han skummat klart Svensk film säger han i alla fall att han skulle skriva mer om den svenska filmbranschen, och inte minst om Svensk Filmindustri, det bolag som har dominerat marknaden och haft stort inflytande över filmens utveckling. Dessutom saknar han ett stycke om Svenska Filminstitutet och filmpolitikens betydelse. (I dagsläget är artiklarna Svensk Filmindustri och Svenska Filminstitutet också mer än lovligt korta.)
Så jag försöker införliva lite av det som Erik Hedling saknar. Artikeln Svensk film ger till exempel intryck av att svensk film under 1920-talet hamnade i »återkommande finansiella kriser« som en följd av att Sjöström och Stiller åkte till Hollywood och »lämnade ett vakuum«. Årtiondets filmiska stagnation – »Ett luftslott rasar samman« heter kapitlet om åren 1921-1929 i Furhammars Filmen i Sverige – hade knappast först och främst att göra med två utflugna regissörer. De första kriserna berodde på sjunkande besökssiffror till följd av efterkrigsdepressionens deflation och ökade arbetslöshet. Förväntningarna på exportsidan grusades också snabbt, svenska filmer gick inte längre hem lika bra utomlands och marknaden dumpades av den amerikanska försäljningen. »Svensk Filmindustri, som hade kommit till i decennieskiftet genom fusionen mellan AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia, blev därför tidigt ett företag med ’våldsamt accelererande problem’«, skriver jag och anger Furhammar som källa. Om 30-talet redigerar jag vidare:
Publiken återvände i stora skaror och efterfrågan på den svenska filmen ökade. Många lantliga komedier producerades, i vilka Edvard Persson och Dagmar Ebbesen var populära ansikten. I pilsnerfilmen både åts och dracks det åtskilligt. Den största publikframgången för säsongen 38-39 var emellertid melodramen En kvinnas ansikte med Ingrid Bergman. Det fanns fler andningshål i pilsnerflödet: 1934 års Karl Fredrik regerar handlar om stataren Karl-Fredrik som i filmen får personifiera socialdemokratins väg till makten i Sverige. Enligt Leif Furhammar kännetecknas mycket av den svenska 30-talsfilmen av en »överslätande kompromissanda«, som också präglar de filmer som ska belysa samhällets problem och konflikter. Nämnda Karl Fredrik regerar slutar mycket riktigt i försoning mellan arbete och kapital.
Det är åtminstone en början. Mitt största bekymmer kvarstår dock: vad ska jag göra med underrubriken Karaktärsdrag för svensk film? Hur får jag bort August Strindberg? Den 30 oktober förra året lade en anonym användare till råga på allt till följande:
Svensk film anses av de flesta svenskar vara väldigt djup och ofta svår att till fullo förstå. Detta kan bero på den ökade mängden amerikansk film vi blir matade genom de flesta TV-kanaler.
Trots en smula poetiskt språk och en djärv men inte helt oäven analys av kulturimperialismens verkningar, måste detta ändå kategoriseras som »egen forskning«. Användaren Yvwv anmärkte någon månad efter tillägget att källa behövdes. Knappt två veckor senare tog Faktativa bort anmärkningen med motiveringen att »källa känns lite krystat och onödigt i sammanhanget«. Vad säger Erik Hedling? Finns det forskningen som stöder påståendet? Nej, säger han. Så hur ska jag lösa detta? Hänvisa till att Erik Hedling intygat till mig att det är en vulgäruppfattning? Ger upp och orkar inte heller ta mig an 40-talet utan nöjer mig för stunden med att addera Georg af Klercker och Mai Zetterling till den långa raddan av regissörer, tröttnar och loggar ut.
De minst kontroversiella artiklarna klarar sig bäst från redigeringskrig så det finns potential för Svensk film, fastän jag lyckas dåligt med att värva bidragsgivare. Jag gläder mig i ensamheten åt att någon finner det mödan värt att åtminstone vandalisera Svensk film, vilket ju annars brukar vara en bra värdemätare på hur hett stoff ett ämne är. En anonym skämtare ändrar rubriken Karaktärsdrag för svensk film till Karaktärsdrag för svensk porr, och tilldelar i samma vända Victor Sjöström mellannamnet Jorma. En minut senare återställs ordningen av användaren Sjö. Just som det började bli lite roligt.
Fotnot: Flm (tidskrift) lyckades klarade sig igenom Relvanskontroll 2008-03. Sämre gick det för finska rockbandet Jasmine och kranskullan Caroline Westling, och numera finns endast två medlemmar ur familjen Disney representerade på svenska Wikipedia: Walt och hans bror Roy O.
Illustration: Fredrik Kjellström
