Filmstjärnan är död, säger de. Och att det är skvallerindustrins fel att hon faller.
”Idag var det ett klipp på Pink som kör runt på en fyrhjuling, såg du det?” Erik Alfthan är bildbyråchef på All over press som specialiserar sig på utländskt nöje. Vi sitter i köket på kontoret på Narvavägen i Stockholm och pratar skvallervideor. På den kaliforniska paparazzibyrån X17:s videosida publiceras varje dag mellan fem och åtta klipp. Al Pacino tar en promenad med sin dotter, Lindsay Lohan äter en hamburgare, Robert Downey Jr shoppar böcker, Paris Hilton snubblar i en trappa, och så vidare. ”Vi vill se det som är ovanligt. Helst ska det vara något spännande från LA”, säger Erik Alfthan. All over press har X17 bland sina leverantörer och det var X17 som filmade när Pink körde omkring på en fyrhjuling.
Än så länge överstiger videoflöden vida kassaflöden på nätet. Men alla vill veta hur man tjänar pengar på rörliga bilder för nätet, och paparazzibranschen är inget undantag. Att öka försäljningen av onlinevideo är den stora utmaningen enligt Erik Alfthan. »Fler och fler leverantörer erbjuder video och antalet klipp som kommer in ökar. Alla väntar på att explosionen ska komma, men den har inte kommit. Men den kommer att komma. Om inte i höst så nästa år.« Han väntar fortfarande på att kunderna ska hitta ett sätt att göra lönsamma affärer av rörligt skvaller, men tror inte att riskabla nätsatsningar lockar så länge den svenska veckopressen är en pålitlig kassako. Så även om de rörliga bilderna blir fler är det fortfarande stillbilder som utgör skvallerinudstrins kärnverksamhet.
All over press ägs av Allers förlag, den svenska skvallerdominanten som ger ut bland annat Chic och Hänt Extra. Liksom pressen världen över köper de ständigt nya publiceringsrätter till mer eller mindre komprometterande snapshots på kändisar.
Publikens attityd och kändisfotografernas arbetsmetoder går hand i hand. Om kändisfotografer tidigare låg med teleobjektiv i avlägsna buskage och väntade på sina bilder, är dagens bildjagare inte bara fler till antalet utan även respektlöst närgångna, inte sällan själva delaktiga i händelseförloppet genom att försöka provocera fram en reaktion och därigenom också säljbara bilder. »Det tar sig ibland extrema uttryck. Idag är det också kvantitet snarare än kvalitet. Det är mindre exklusivt material och mer massproduktion.«
Tack vare digital teknik är branschen nu inne i sin industriella fas. När det är så billigt att producera skvaller löpande längs avenyer, orkar ingen vänta i timtal för att kanske få till ett exklusivt scoop. Resultatet är händelsefattiga onlinevideor med hög omsättningshastighet.
Men Erik Alfthan tror inte på någon våg av svenska videopaparazzi, även om han ser en potential för kunglig video. Vimmelvideor däremot, det kanske kan vara något. Och i nätets skvallerrymd cirkulerar som bekant inte bara stora stjärnor utan även mindre kometer och små röda dvärgar. Vem som helst kan bli nätcelebritet, åtminstone för en stund. ”Vi vill ju se. Jag tror även att vi har ett behov av att se saker i realtid. Nu är det bilder på sjö- och vägförhållanden. Nästa grej blir väl ingången till Sturecompagniet.”
Vem som helst kan inte bara bli kändis utan också skvallerfotograf. En annan av All over press leverantörer, Splash, står bakom sajten Peoplepaparazi.com som uppmanar alla med en kamera att ta tillfället i akt om en kändis promenerar förbi. Det var också vad en nymornad Quentin Tarantino fick erfara när han under filmfestivalen i Sundance i vintras, småruggig och sliten efter en natts hårt juryarbete, kliver ut från Starbucks med sin stora latte och möts av en amatörpaparazzo med mobilkamera som frågar hur läget är. Tarantino blir genast förbannad och börjar på sitt sedvanligt hetsiga manér prata och gestikulera. ”Vad är det som pågår?”, säger han och upprepar frågan fyra gånger medan han viftar med ena handen. I nästa sekund ger han sig på fotografen som backar undan men medveten om sitt tekniska övertag snart återfår fattningen och följer efter Tarantino. ”Slå mig igen då”, säger han kaxigt men Tarantino vänder sig om och smuttar så nonchalant han förmår på sin latte och skakar på huvudet. Vid det här laget har han förmodligen insett att allt han säger och gör kan komma att användas emot honom på Youtube. Mycket riktigt.
Det är inte första gången som en kändis gör våldsamt motstånd, och det är inte undra på. Hur irriterande det än kan vara att få en viftande mobilkamera i ansiktet, är det inget mot när proffsen flockas. Riktigt stora kändisar har ett regelrätt följe av paparazzi, ett slags ofrivilligt men för kändisskapet nödvändigt entourage. Britney Spears har det värst. I maj anmälde en paparazzo Britney Spears för att hon i höstas, omringad av fotografer på väg ut från ett hotells parkeringshus, ha kört över hans fot. I videosekvensen ser vi hur Britney på väg ner för bilrampen stannar till när fotograferna kommer närmare och lutar sig över motorhuven. När bilen sedan rullar någon meter skriker en paparazzo till. Britney ser chockad men fortsätter på de övriga fotografernas uppmaning ut ur parkeringshuset och kör iväg. Kameramannen följer efter mannen i kamouflagejackan och filmar hans fot. Inuti tofflan ser vi en vit tubsocka med hjulspår på.
Skådespelaren Lindsay Lohan är en annan förföljd. Efter en biljakt med en paparazzo hack i kofångaren, var hon också med i en mindre bilolycka för något år sedan. Till allmän förtjusning. Hollywoodhistorikern David Thomson menar att vi har utvecklat en bitter, sur och hämndlysten attityd till de stjärnor vi brukade se upp till. Vi är mer intresserade av deras roller i privatlivet än på film.
I höst kommer filmen Major movie star med Jessica Simpson. Hon spelar en hårdbevakad skådespelare som efter att ha krockat med sin bil bestämmer sig för att lägga filmkarriären på hyllan och istället ta värvning i armén. Filmen släpps direkt på dvd.
