fbpx
v.50

2021 års bästa filmer!

Vecka 50 2021 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Bortvändare

Jacob Lundström om utvandrarfilmer

Istället för att vända hem handlar årets julfilm om att komma bort. Vilhelm Mobergs romansvit om Kristina och Karl Oskar är ju ingen berättelse om urban skuld, eller om längtan tillbaka till bruksorten. Det handlar om flykt från Fattigsverige – och ingen av passagerarna på Atlantbåten kom heller hem igen till jul.

Samtidigt är nyinspelningen av Utvandrarna ett slags hemkomst för Svensk Filmindustri, som numera kallar sig SF Studios. Tillbaka till klassikerna. Jan Troells bägge Mobergfilmer, Utvandrarna och Nybyggarna, hör fortfarande till bolagets största internationella framgångar. Kanske ska projektet betraktas som gammal hederlig retromani? Eller en kommentar till samtidens migrationsdebatt? Det finns ingen brist på infallsvinklar när Erik Poppes filmversion får premiär på juldagen.

Utvandrarna (2021)

Så var det visserligen redan när det begav sig. Av Kurt Mälarstedts biografi om Jan Troell framgår att det hade funnits ett filmintresse för Utvandrarna långt innan kamerakillen från Limhamn kom in i bilden. Redan när den första delen kom ut hösten 1949 kontaktades Moberg av SF. Och som Ann-Kristin Wallengren visat i Välkommen hem Mr Swanson från 2013 var svenska utvandrare då redan ett etablerat filmtema. Inte så konstigt med tanke på att över en miljon människor hade lämnat Sverige för Amerika under en hundraårsperiod. Wallengren undersöker framför allt åren mellan 1910 och 1950. Den idag mest kända emigrantfilmen, Troells tudelade epos, är alltså i sammanhanget något av en eftersläntrare.

Vid det laget hade landsflykten redan förflyttats till backspegeln, och Utvandrarna följdes snart av Bo Widerbergs Joe Hill (1972) och Christer Abrahamsens Drömmen om Amerika (1976). Wallengren skriver att detta nyväckta intresse för emigrationen uppstod i kölvattnet av växande protester mot supermakten. Vilket också färgade av sig på mottagandet av Utvandrarna. Efter lovorden i svenska dagstidningar blev filmen hårdare åtgången av kritikerna i Chaplin. Det handlade bland annat om stil och temperament, men Mälarstedt föreslår också att filmens positiva Amerikabild skar sig mot samtidens USA-kritik. I efterhand medger Chaplins Jonas Sima att kritiken var ganska orättvis – och dröjer istället vid en gryningstagning på Kristinas och Karl Oskars övergivna hem i Småland.

Är det bildpoesin som överlever när ideologikritiken förlorat sitt sammanhang? Ser vi bättre eller sämre på avstånd?

Efter att Utvandrarna-rebooten fått sin dom av samtiden, garanterat både med aktuell skärpa och ofrånkomliga skygglappar, kvarstår frågan om den innehåller några scener som inte lämnar oss direkt utan faktiskt stannar kvar.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Nytt nummer!

FLM Vinter 2022

Nu har vi lämnat vinternumret till tryck! Beställ idag så får du det först av alla.

Vad klarar vi inte av titta på? Vad är outhärdligt?

I vinternumret av FLM tittar vi närmare på filmerna som får oss att vända bort blicken.

Filmhistorien har handlat om att synliggöra världen, men det finns gränser: när kameran kommer för nära, när bilden visar för mycket, vi lämnar salongen för att skaka av oss upplevelsen. I numrets tema tittar vi närmare på det osebara, med texter av Charlotte Wiberg, Joni Hyvönen, Johannes Hagman, Anna Remmets, Jacob Lundström, Kim Ekberg, Lena Mattsson och Patrik Sjöberg.

Dessutom: Joni Hyvönen debatterar den svenska filmkritikens tillstånd, vi tittar in i huvudet på Nathalie Álvarez Mesén, Sebastian Lindvall har sett Leos Carax Annette, Sanjin Pejkovic pratar med David Herdies, Veronica Crispin skriver om Cronenbergs Flugan, Katarina Hedrén skriver om Faya dayi, med mycket mera.

Medföljer gör ett nytryck av affischen till Nybyggarna från 1972 (30×42 cm).

Ett år med FLM – inklusive fyra exklusiva filmaffischer – för bara 249 kronor. Beställ på shop.flm.nu eller swisha 249 kr till 123 464 0462.


Svensk film

Suedi (2021)

Kaly Halkawt har sett Manuel Conchas komedi.

Under hösten blev expolisen och föreläsaren Mustafa Panshiris 7 råd till Mustafa, en instruktionsbok för nyanlända, väldigt omdebatterad. Är integration en fråga om inställning? Borde man som invandrare skaffa sig ett svenskklingande namn för att passa in och få komma på jobbintervju? Hur viktigt är det att inte bära Adidas? Vad är skillnaden mellan integration och anpassning?

Förlösande nog kom det samtidigt en svensk film som fångade hela diskussionen i en skrattspegel. Manuel Conchas Suedi är en uppfriskande komedi om assimilering och acceptans. Kardo Razzazi spelar Mahmoud som gör sitt bästa för att smälta in i sitt födelseland, men ändå känner sig utpekad så fort han lämnar höghusen i Sollentuna. Efter att han och två polare snubblat över 90 miljoner i skogen fattar han ett avgörande beslut. Medan polarna flyr landet investerar Mahmoud pengarna i sin svenskhet. Han byter inte bara namn till Sebastian och fixar nya kläder, utan besöker en talpedagog, skaffar blåa linser, flyttar till ett hus på Lidingö och börjar kalla sig konsult.

I Suedi blir svenskheten ett enda stort skådespel (eller fars?) men Mahmouds Sebastian-projekt är samtidigt en succé. Snart ska han gifta sig med den blonda juristen Isabell. Även om ingenting blir som han tänkt sig, och lögnerna avslöjas, får Mahmoud och Isabell varandra i slutet. Men först efter att han plockat fram Adidasdressen ur garderoben (eller ortens nationaldräkt som den kallas i filmen).

Innebär det att charaden var helt onödig eftersom det ändå handlade om äkta kärlek? Nej. När Mahmoud frågar henne om hon hade fallit för honom utan suedimasken svarar hon: förmodligen inte. Suedi visar alltså att man kan ta sig upp i den svenska vithets- och klasshierarkin. Allt man behöver göra för att lyckas är att följa ett råd från Mahmoud: skaffa fram 30 miljoner.

Suedi finns på Viaplay.


Artikel

2021 års bästa filmer

Ett filmår går mot sitt slut och vi har bett FLM-kritikerna kora sina filmfavoriter – en salig blandning av biografsläpp, festivalfavoriter och vod-premiärer.

Artikel

Nej, Carl-Johan Malmberg, filmkritiken är inte död

Frågan om filmen är död eller levande är ointressant – det görs mängder av filmer hela tiden och kritiken måste kalibrera sina kriterier för att ta till sig den samtida kulturen. Carl-Johan Malmbergs längtan efter en filmisk glansperiod framstår snarare som retromani, skriver Joni Hyvönen.

Artikel

Leos Carax gör musikal som ingen annan i Annette

I Annette ingår filmmusikalens stressiga normaltillstånd, där vem som helst plötsligt kan brista ut i sång, i ett stormigt äktenskap med det kravfyllda kändisliv som skildras. Sebastian Lindvall har sett Leos Carax filmmagiska tragedi.

Artikel

Faya dayi är stillsamt impressionistisk om utsatthet och separation

Jessica Beshirs debutfilm är en ömsint och översinnlig verklighetsskildring från östra Etiopien om flykt, längtan och en lokalodlad centralstimulerande gröda. Katarina Hedrén har sett Faya dayi.

Artikel

Essäfilmserien Voir vältrar sig i romantiska plattityder

Trots ett par riktigt bra avsnitt verkar många av Voir-essäisterna ha kört fast i upplevelser de hade för tjugo, trettio år sedan. Oscar Westerholm har sett Netflix nya serie med filmessäer.

Artikel

Så blev Agaton Sax Sveriges första animerade långfilm

I november 1976 hade Agaton Sax och Byköpings gästabud premiär – och nu har 45-åringen blivit restaurerad. Tobias Rydén Sjöstrand pratar med Jan Gissberg och Tamara Varga som arbetade på den första svenska animerade långfilmen.

Annons

Tidigare FLM Weekend