fbpx
v.4

Den spretiga Guldbaggegalan ger trots allt hopp om svensk film

Vecka 4 2022 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Vad blir det för film?

Jacob Lundström om köttberg och guldbaggen

Ett köttberg debatteras på kultursidorna. Denna iögonfallande massa utgörs av skrivande och läsande kvinnor i medelklassen. I alla fall enligt Karin Pettersson som gjorde en spaning i Aftonbladet om det svenska litteraturåret – och hävdade att dessa kvinnor dominerar parnassen. ”Kulturens köttberg heter Karin, Åsa och Anna” löd rubriken. Elin Cullheds Augustprisade roman Eufori nämndes.

Karin Petterssons poäng var inte att litteraturmännen är tystade, utan snarare att det måste finnas utrymme för fler röster i offentligheten. Även om många har invänt mot Petterssons lägesbeskrivning på olika grunder verkar ingen av hennes motdebattörer tycka annorlunda på den punkten (utom möjligen GP:s Mikaela Blomqvist som anser att litteraturen är höjd över kategorier som klass, hudfärg och kön).

Debatten har framför allt rört litteratur, men det är förstås värt att fundera över hur det ser ut på filmens område. Inte bara för att Filminstitutets tidigare vd råkar heta Anna Serner, utan för att så mycket av de senaste årens filmdebatt har handlat om initiativ och retorik kring jämställdhet och mångfald. Har det gått för långt?

Nyligen fick även kulturdepartementets ändrade riktlinjer till Filminstitutet stor uppmärksamhet: ordet “mångfaldsperspektiv” hade strukits medan “konstnärlig frihet” klistrats in. I bakgrunden finns den lika omskrivna rapporten ”Så fri är konsten” från Myndigheten för kulturanalys, där flera tillfrågade filmare menade att politiska hänsyn påverkat deras konstnärliga process.

Kanske var det därför vinnarduon på måndagens Guldbaggegala, regissören Nathalie Álvarez Mesén och producenten Nima Yousefi, formulerade sig som de gjorde på scenen. Det var deras film Clara sola som prisades flest gånger när det svenska filmåret skulle avfiras. Mångfald är kvalitet, betonade regissören. Vi gjorde filmen utan censur eller toppstyrning, insisterade producenten.

Clara sola (2021)

Clara sola (2021)

Innebär det att filmens upphovsmakare är en del av ett köttberg som skymmer sikten och tränger ut andra perspektiv? Nej, det vore förstås absurt. Clara sola är ju ett unikum snarare än en representativ dussinproduktion. Lika befängt vore det att påstå att medelklassens kvinnor dominerar svensk filmkultur – åtminstone sett till utbudet på Guldbaggegalan: costaricansk landsbygd, kalifornisk porrindustri, italiensk fotbollsdito, svensk emigrantresa och så vidare. För att inte tala om dokumentärerna. Knappt ett endaste trött medelklassporträtt – det är väl snarare en strömningsspecialitet för soffpubliken?

Det har inte undgått någon att den svenska filmen har stora problem, och 2021 var knappast det starkaste filmåret i mannaminne. Därför finns det ingen anledning att vara proppmätt, men det är rätt skönt att nomineringsfältet inte påminner om ett köttberg.

Jaja, Netflix med flera utmanar biograffönstret med dramaturgiskt uppslukande underhållning. Men så länge det finns utrymme för spretiga infall för många smaker finns det åtminstone hopp om svensk film.

PS. Missa inte vår festivalbevakning från Göteborg som strax drar igång. Håll utkik här på flm.nu. DS.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Annons

Artikel

Avslutande vägskäl i Pleasure och Tigrar

Måste filmer följa narrativa bågar som går bara åt ett håll? Och vart ska huvudpersonerna sedan ta vägen? Jacob Lundström skriver om tur och retur-resor i Ninja Thybergs Pleasure och Ronnie Sandahls Tigrar.

Artikel

Nya Utvandrarna menar att anpassning är bäst

Trots att uppdateringen av Utvandrarna vill lägga sig nära dagens migrationspolitiska debatt blir resultatet överslätande. En skildring av obekväm hemlängtan hade däremot krävt sann solidaritet, skriver Anna Remmets.

Artikel

Los Angeles är en mardrömsfabrik i underhållande The beta test

En Hollywoodagent hamnar i en absurdistisk spiral efter en otrohetsaffär i The beta test. Ojämn genremix men komiskt väldigt lyckad, skriver Oscar Westerholm som har sett den på Göteborgs filmfestival.

Artikel

Werner Herzogs långa vandring till Lotte Eisner

När Werner Herzog 1974 ska besöka sin vän Lotte Eisner, filmkritiker och arkivarie, ger han sig ut på en promenad från München till Paris. I boken Att gå i kylan beskriver han sina intryck – med glimtar av liv som känns igen från hans filmer. Martin Grennberger har läst den.

Artikel

What happened was.... är en drabbande dejtfilm om tillvarons skådespel

År 1994 var Tom Noonan främst känd för skurkroller i underhållningsfilmer, men använde sitt gage för att bekosta detta säregna kammarspel. Kim Ekberg skriver om en synnerligen lyckad korsbefruktning mellan film och absurdistisk scenkonst.

Artikel

Två kvinnor är en hopplös noir från samhällets utförsbacke

Cécile Ossbahr spelar en kvinna som lyckas ta sig bort från brottets bana, medan Eva Dahlbeck sjunger franska chansoner och hamnar i syndens nästen. Två kvinnor från 1947 är hårresande dålig film men definitivt värd en titt, skriver Mikaela Kindblom.

Artikel

Kunskapsöverflöd i välskriven Paul Thomas Anderson-studie

Varje text i Adam Naymans Masterworks är som en monografi i miniatyr över en PTA-film. Oscar Westerholm tipsar om en regissörsdjupdykning i väntan på Licorice pizza-premiären.

Annons

Tidigare FLM Weekend