fbpx
v.35

Hur ser ett barnperspektiv på mammas psykos ut?

Vecka 35 2020 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Filmisk instabilitet

Jacob Lundström om olika slags psykbryt

Filmen har alltid haft ett splittrat förhållningssätt till psykisk ohälsa. Å ena sidan Psycho, med en skräckinjagande inblick i psykets källargömmor. Å andra sidan den antipsykiatriska Gökboet, som framställer mentalvården som en förtäckt form av förtryck.

Eftersom det går trender i behandlingsformer, samtidigt som diagnoser kommer och går, kan filmhistorien fungera som en spännande tidsspegel. I vårnumrets tema tittade till exempel Johannes Hagman närmare på när psykoanalysen fick sitt genombrott i Hollywood, medan Sanjin Pejković skrev om 100-åringen Doktor Caligaris kabinett.

I veckans FLM Weekend kan man läsa texterna som Charlotte Wiberg och Olga Ruin skrev med utgångspunkt i Maria Bäcks Psykos i Stockholm – som nu äntligen får biopremiär.

För cineaster är det självklart att filmer inte bara skildrar psykiska fenomen utan också väcker känslor och tankar, i ett intimt samspel med åskådarens inre liv. Utan att instrumentalisera filmkonsten går det såklart att trösttitta på Jackie Chans Police story lika gärna som man kan tröstäta dim sum.

För drygt tio år sedan intervjuade jag Ursula S. Henningsson, som arbetar med filmterapi. Hon menade att filmer inte är ett botemedel, men att de kan fungera som katalysator för samtal, utifrån en specifik problematik. Men utanför terapirummen pågår naturligtvis ständigt ett slags självmedicinering, eftersom väldoserade filmupplevelser kan erbjuda djupverkande lindring eller akut distraktion, för allehanda sorger och besvär.

Men när andan faller på går det förstås också att vidga sina sinnen eller genomleva tillfälliga psykbryt via rörliga bilder.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Annons

Strömning

Cinema Pameer

Vilken funktion fyller biografen när världen brinner? Öppnar den upp för ett eskapistiskt undantagstillstånd eller är det kanske en plats för ögonöppnande inspiration? Under talibanernas styre rådde filmförbud i Afghanistan, men inte heller idag satsar den afghanska regeringen några stora summor på filmkulturen. Kabuls biografer har ännu inte återfått sin forna glans. En gång i tiden var de nöjespalats för den bildade medelklassen som fick förhålla sig snofsig klädkod – på senare år har Cinema Pameers ägare klagat på att biografen befolkas av slackers som kommer dit för att röka marijuana. Den svenske fotografen Martin von Krogh hamnade av en slump på biografen och har sedan dess gjort flera återbesök för att göra dokumentären Cinema Pameer, om människoöden som dväljs i såväl salongsmörket som maskinrummet. Nu finns filmen på SVT Play.


Video

The flying train (1902)

I början av 1900-talet lanserades nöjeskonceptet Hale’s Tours, som bjöd på simulerade tågresor, med filmduken placerad på kortsidan av tågvagnen. Det handlade om en vidareutveckling av tidigare reseillusioner, inte minst mekaniska panoramor, som den handmålade varianten som förekommer i Max Ophüls Wienromantiska mästerverk Brev från en okänd kvinna från 1948. Men det fanns också filmer som suggererade upplevelsen av att befinna sig i förarhytten snarare än i passagerarvagnen. Titta bara på The flying train från 1902, filmad på 68 mm under en åktur på den nya hängbanan i Wuppertal.


Instagram

Sean Connery fyllde 90 år i veckan. Looken i John Boormans Zardoz från 1974 är tidlös.

Följ FLM på Instagram.

Artikel

Barnperspektiv på psykosen

Hur kan man skildra upplevelsen av att befinna sig på andra sidan av ett psykotiskt tillstånd? Olga Ruin skriver om Maria Bäcks Psykos i Stockholm.

Artikel

Inlåsningsmekanismer i svenska psykvårdsfilmer

Är psyket en räddning eller ett fängelse? Charlotte Wiberg ser Psykos i Stockholm och blickar tillbaka till dramatiska och prosaiska bilder av psykvården i svensk spelfilm.

Artikel

Little Joe hittar det sjuka hos både individ och samhälle

Jessica Hausners engelskspråkiga debut är en psykologisk thriller om människans känsloliv och uppfattningar om kärlek. Kim Ekberg har sett en skicklig framtidsversion om växtförädlare i välkomponerade tablåer.

Artikel

Det nya groteska i skräckarkitekturen

Det är inte bara gotisk arkitektur som fungerar i skräckfilm – identitetslösa villor och radhus kan också rama in obehagskänslorna. Charlotte Wiberg skriver om de onda husens förändrade karaktär.

Artikel

Normen Bates

Den "sexuella avvikaren" är en sannolik mördare på film. Johan Hilton spårar Norman Bates ursprung i verkliga brottsfall – och ser den stammande mammapojkens psychonormativa eftermäle i fiktionen.

Annons

Tidigare FLM Weekend