fbpx
v.34

Kan Tenet rädda biograferna från konstgjord andning?

Vecka 34 2020 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Medan staden sover

Jacob Lundström om filmvärldens dvala.

I stället för filmstjärnor, autografjägare och stressade filmjournalister skymtades ett vildsvin på Cannes gator i maj. Den ensamma stackaren som videofångades utanför butikerna längs strandboulevarden såg aningen vilsen ut. Men vem gör inte det – filmvärlden är ur led. Det satt långt inne men till slut tvingades festivalledning ställa in årets filmfestligheter. För första gången sedan 1968.

Vildsvinet i Cannes är inte det enda virala klippet på djur som förirrat sig till folktomma städer under pandemin. Det är bilder som å ena sidan väcker apokalyptiska associationer, å andra sidan känns märkligt trösterika. Life finds a way, som det heter i Jurassic park. Eller tänk på Will Smiths rollfigur i I am legend som åtminstone har sällskap av lösspringande djur på det ödelagda Manhattan post-katastrofen.

Den paralyserade staden är ett spännande, halvt motsägelsefullt, filmmotiv. Både trängsel på gatorna och biografen är trots allt etablerade uttryck för moderniteten, de hänger liksom ihop. Bortom postapokalypsen kommer jag att tänka på René Clairs fantastiska Paris sover från 1924. I filmen har en galen vetenskapsman uppfunnit en stråle som försätter hela den franska huvudstaden i djup sömn. Förutom en handfull personer som passar på att festa på obemannade restauranger, njuta av utsikten från Eiffeltornet, och annat man kan drömma om när man får Paris för sig själv.

Paris sover (René Clair, 1924)

Paris sover (René Clair, 1924)

Man kan förstå filmen som en ironisk kommentar till samtidens urbana jäkt – ungefär samtidigt skildrades storstaden som en farlig spindelväv eller riskfylld labyrint i tyska gatufilmer som Die Strasse, Den glädjelösa gatan och Tragedy of the street. Mot slutet av Paris sover, när ordningen är återställd, står det på en textskylt: ”När världen insåg vad som hade hänt, försökte den komma ikapp den förlorade tiden.” Sedan presenteras gatuvyer där trafiken rusar fram i dubbel hastighet, medan det älskande paret isolerar sig i toppen av Eiffeltornet.

Frågan är vad som kommer att hända med Cannes och alla andra festivaler som satts på paus av pandemin. Gäller det att snabbspola sig framåt eller hinner filmvärlden hämta andan? Det finns en brådska att berätta om världen, att skynda igång alla rörliga bilder, men i bästa fall hinner vi också reflektera över perspektiven.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Annons

Strömning

Driver dagg faller regn (1946)

Midsommar levde upp till förväntningarna och var en av fjolårets mest omtalade filmer. Det har inte blivit så här mycket uppståndelse kring en sommar i Hälsingland sedan Driver dagg faller regn hade premiär 1946. Gustaf Edgrens bygdefilm utspelade sig någonstans i 1800-talets Hälsingland och blev en av decenniets största publiksuccéer, alltså långt innan Ari Aster fick upp ögonen för landskapet.

Den gången handlade det om spirande känslor i sommarnatten, till tonerna av förföriskt fiolspel, där förälskade ungdomar trotsade traditionerna och föregrep den svenska synden. Den innehöll mindre blottad hud och gjorde inte lika stort avtryck utomlands som Arne Mattssons Hon dansade en sommar som kom 1950, men slutade faktiskt lyckligare.

I Driver dagg faller regn spelar Alf Kjellin den mörklockige fiolspelaren som väcker omgivningens misstankar, särskilt när han börjar synas med storbondens dotter (Mai Zetterling). Möjligen hade stockholmaren Margit Söderholm som skrivit romanförlagan inspirerats av Hårgadansen. Enligt sägnen lurar djävulen förklädd till spelman hälsingska ungdomar att dansa sig till döds. Amerikanen Ari Aster har definitivt googlat sig fram till den, eftersom handlingen förlagts till just Hårga – och det blir ju utmattande dans i Midsommar.

Till skillnad från Aster bemödade sig Edgren dock med att filma på plats, även om han liksom Söderholm knappast var bördig från trakterna. Driver dagg faller regn innehåller bland annat vyer från Laforsen i Kårböle (men absolut även en hel del platsfusk). Ifjol visades den som utomhusbio på Karlsgården utanför Järvsö, där flera scener spelades in. Återstår att se om Midsommar kommer att visas hos hembygdsförening i trakten framöver.

Bägge filmerna handlar om vikten av sammanhållning, men Driver dagg faller regn slår ett slag för en mer öppen gemenskap. ”Och kärleken håller dem tryggt i sitt hägn”, sjungs det i titelmelodin, men utan några sekteristiska övertoner. Till slut får Kjellins outsiderfigur och Zetterlings hemmadotter såväl prästen som de trångsynta byborna på bättre tankar.

Driver dagg faller regn finns just nu på SVT Play.


Trailer

On the rocks

New York-filmaren Sofia Coppola gör sin första New York-film (om inte minirollen i pappas Cotton club ska räknas). Hon återvänder till samtiden efter De bedragna, återförenas med Bill Murray och låter återigen Phoenix stå för musiken.  Nyligen spikades en amerikansk oktoberpremiär.



Evenemangstips
  • 22 aug

    Minnen från underutvecklingens tid @ Cinemateket

    Cinemateket – som fick avbryta sina pågående filmserier i våras – har öppnat dörrarna till Victor igen i Stockholm. I augusti börjar man med att ta igen några inställda filmvisningar. Till exempel visas Tomás Gutiérrez Alea postrevolutionära klassiker från 1968 på 35 mm. Filmen brukar räknas som ett nyckelverk inom ”third cinema”, en latinamerikansk rörelse som försökte uppfinna ett antikolonialt sätt att göra film.


Artikel

Med Tenet lyckas Christopher Nolan finta bort sig själv

Det finns en hel del kusliga paralleller till vår samtid i Christopher Nolans actionfilm Tenet. Men Nolan irrar bort sig i sin egen labyrint, tycker Oscar Westerholm.

Artikel

Vi har bara sett början på biografbranschens omvandling

Coronakrisen och Paramountbeslutets upphävande skakar om Hollywood. Är någon studio beredd att köpa biokedjan AMC? Kommer Netflix fortsätta köpa egna salonger? Calle Wahlström skriver om orosmolnen på biografhimlen.

Artikel

Filmvetenskap bortom vita dukens dominans

Vad händer med den specialiserade filmanalysen när rörliga bilder finns överallt? Per Vesterlund sjunger tvärvetenskapens lov men undrar vilka övergripande frågor som ska driva det filmvetenskapliga fältet i en skärmspäckad samtid.

Artikel

Queen & Slim är en tankfull rymningsfilm om rasism

Melina Matsoukas förhöjda regidebut innehåller både blinkningar till Bonnie & Clyde och Assata Shakurs flykt undan lagen i början av 80-talet. Katarina Hedrén har sett Queen & Slim.

Artikel

Revolutionstydning på psykoanalytiska i Terapi i Tunisien

När Selma startar mottagning i Tunis får Freud bära fez. Men är drömtydning och samtalssoffor verkligen ett helt främmande fenomen i arabvärlden? Kaly Halkawt ser en film där neuroser speglar ett lands försök att ompröva sin självbild.

Annons

Tidigare FLM Weekend