Kanske borde det här temat haft ett frågetecken i slutet. För vad är egentligen cancelkultur? Är det ett akut hot mot yttrandefriheten eller ett hjärnspöke som sprider skräck i kulturkriget? Importerat från USA, enligt välbekant mönster, har det blivit ett av samtidens mest populära slagträn. Och det svingas åt alla håll.

Men den övergripande tendensen tycks ju vara att vi har rört oss från censurmyndigheter till nyckfulla folkdomstolar i sociala medier. Eller? För filmskapare som aktivt motarbetas av auktoritära regimer år 2021 är det knappast en korrekt beskrivning. Det krävs heller ingen avancerad backspegel för att upptäcka moralpanik och uteslutningsmekanismer genom hela filmhistorien. Det finns gott om filmer och personer som har placerats i giftskåp. Offentligheten har alltid varit villkorad, på ett eller annat sätt.

Det finns gott om filmer och personer som har placerats i giftskåp.

Därför har vi använt cancelkultur som utgångspunkt för att diskutera diverse ifrågasatta filmskapare. Inte för att avkunna dom, utan för att i bästa fall nyansera debatten om verk och person. Några fallstudier är mer aktuella, andra gäller alltjämt omtvistade livsöden från förr. Eftersom det främst är insiders som kan komma ifråga för cancel, handlar det här temat mestadels om män som betett sig suspekt eller kvalificerat illa. Inte för att det saknas kvinnliga filmskapare som mött motstånd i sitt konstutövande, alltså.

Farlig frihet (1954) av och med Arne Ragneborn, som jagades ut ur filmoffentligheten. Här tillsammans med Maj-Britt Lindholm.

Fallet Arne Ragneborn visar hur filmkulturen kan stänga ute dem som inte passar in. När hans råa 50-talsfilmer hamnade under lupp handlade det inte heller bara om top down-censur, utan ett samhälleligt konsensus kring smak och moral, där även allmänheten och kritiken spelade in. Medan Suzanne Ostens film Mamma från 1982 visar hur Gerd Osten ungefär samtidigt förgäves försökte få tillträde till registolen. Cancelkultur är med andra ord varken ett nytt fenomen eller ett heltäckande begrepp för konstnärlig ofrihet. Olika slags bildförbud har förföljt filmkonsten sedan begynnelsen. Det innebär inte att vi ska acceptera nya – eller för den delen titta åt ett annat håll när filmskapare beter sig förkastligt mot omgivningen. Så det är bara att ställa in sig på fortsatta förhandlingar om inställda konstnärskap.

PS. Läs mer om innehållet i nya numret nedan! DS.

PS2. Arne Ragneborns filmer finns på nya strömningstjänsten Cultpix – fokuserad på, just det, kultfilm – inklusive Det händer i natt som pryder sommarnumrets filmaffisch. DS.