fbpx
v.46

Bröderna Coens västernfilm är ännu en påminnelse om existensens ekorrhjul

Vecka 46 2018 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Filmhistorien underpresterar digitalt

Jacob Lundström om framtiden för våra cineastiska allmänningar.

I förra Weekend skrev Oscar Westerholm om Orson Welles The other side of the wind som äntligen fått premiär efter 40 år – på Netflix av alla ställen. Strömningsgiganten har länge fått kritik för sitt filmhistoriska ointresse. Och att det finns fog för skället blir uppenbart för den som scrollar efter äldre filmer bortom den amerikanska mittfåran. Men kanske är det behjärtansvärda initiativet att stötta färdigställandet av Welles ofullbordade film tecken på en ny giv?

Well. Den som lever får se. Netflix har också fått kritik för att gömma undan filmen – när algoritmerna (?) fick bestämma hamnade The other side of the wind utom synhåll, på andra sidan så att säga. Welles återuppståndelse blev därmed främst en angelägenhet för redan välinformerade och specialintresserade.

The other side of the wind (2018)

The other side of the wind (2018)

Men det är relevant att hålla koll på hur stora aktörer som Netflix förhåller sig till filmhistorien. Särskilt med tanke på att den filmhistoriskt sinnade Filmstruck nu sjunger på sista versen. Strömningstjänsten, ett samarbete mellan TCM och The Criterion Collection, har visserligen varit otillgänglig för svenska cineaster men ändå utgjort ett hoppfullt föregångsexempel.

Kanske var det bara en hägring trots allt?

Det är i alla fall uppenbart att filmhistorien underpresterar digitalt, precis som Nobelpristagare alltså, i det famösa uttalandet från Bonnierförlagens vd. Det är inte ett självklart kommersiellt succérecept att erbjuda Kenji Mizoguchi i 1080p. När det kommer till att tillgängliggöra våra cineastiska allmänningar kan vi knappast sätta vårt hopp till mediejättarnas välvilja.

Men – om Netflix bara engagerar sig i filmhistoriska projekt för att det skapar legitimitet och goodwill, är det en påminnelse om filmkulturens ansvar att hålla historien levande, som både en längtan och ett löfte.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Annons

Video

Maya

Nu finns en trailer till Mia Hansen-Løves Maya. Kan vara värd att kolla in, även om den inte har något svenskt premiärdatum. Inte minst i väntan på hennes uppskjutna Bergman island, som skulle ha spelats in på Fårö i somras. Det var innan Lady Bird-framgångarna gjorde att den tilltänkta huvudrollsinnehavaren Greta Gerwig fick nya regissörsuppdrag och lämnade projektet. Nu kommer rollen istället spelas av Vicky Krieps, som vi senast såg i årets hittills bästa biofilm, Paul Thomas Andersons Phantom thread. Den som väntar på något gott alltså.


Artikel

The ballad of Buster Scruggs är en högtidstund för alla som älskar Coens

Bröderna Coens nya handlar om en tid i amerikansk historia, skådad genom kiosklitteraturens och den postmoderna teorins kalejdoskop, som fortfarande hemsöker nationen. Oscar Westerholm ser en ojämn västernmix som både roar och berör.

Artikel

Sergej Loznitsas Donbass skildrar en krigszon där sanningen är första offret

Hela samhällsapparaten tycks vila på förödmjukelse och korruption i Sergej Loznitsas senaste film. Donbass tänkvärd höjdpunkt på årets upplaga av Stockholms filmfestival, skriver Calle Wahlström.

Artikel

Feministiskt fyrverkeri i Jasmin Mozaffaris långfilmsdebut Firecrackers

Firecrackers skildrar det roliga, drömska och helvetiska i att befinna sig med ena foten i flickdomen och andra i vuxenvärlden. Kaly Halkawt pratar med Jasmin Mozaffari om hur man gör film om patriarkalt våld och kvinnlig frihetslängtan.

Artikel

Charlie says gör inte Mary Harron någon rättvisa

Omöjligt att förstå Mansonfamiljen om ledaren inte ens är karismatisk. Calle Wahlström har sett festivalpristagaren Mary Harrons Charlie says.

Annons

Tidigare FLM Weekend