fbpx
v.42

Filmregissören Eric M. Nilsson utmanade tv-rutans gränser

Vecka 42 2019 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Surfa på syndafloden

Jacob Lundström om staten och strömningskapitalet

Vi har redan sett en trio filmer baserade på kända berättelser: 438 dagar, Quick och En komikers uppväxt. Runt hörnet väntar Peter Jöback-filmen Jag kommer hem igen till jul, relationskomedin Ring mamma!, ännu en Sune-film och så Tomas Ledin-musikalen En del av mitt hjärta.

Den svenska filmhösten fullkomligt svämmar över av premiärer med ”stark publikpotential”, som det heter i Filminstitutets kriterier för marknadsstödet. Frågan är om publiken kommer att räcka till.

Peter Magnusson-komedin Tills Frank skiljer oss åt, som går upp på bio i helgen, har till exempel fått sju miljoner i marknadsstöd. Och det är kanske rimligt med tanke på Magnussons besökshistorik (plumpen i protokollet stavas Tillbaka till Bromma). Å andra sidan är det helt galet eftersom det är en jättedålig film.

Hur ska filmpolitiken egentligen förhålla sig till publiksiffror och marknadsandelar?

Sedan 2017 har Sverige en statlig filmpolitik, men den bär tydliga spår av det gamla filmavtalet. Filmavtalet var från början en räddningsaktion – biobesöken dalade när publiken började stanna hemma framför sina tv-apparater. Eftersom det faktiskt var det statliga tv-monopolet som konkurrerade ut filmen, fanns det fog för branschstödet (plus att filmen var en konstform på modet). De 50-åriga uppgörelserna mellan staten och olika filmaktörer, säkrade sedan kontinuerlig stimulering.

Men vilka är det egentligen som konkurrerar med den svenska filmen år 2019?

Marvel cinematic universe, absolut, men i lika höga grad en tv-bransch som knappast längre är statligt kontrollerad. Gränserna mellan film- och tv-världen är sedan länge uppluckrade, det handlar inte sällan om samma produktionsbolag. Den statliga filmpolitiken stöttar med andra ord inte lika mycket branschen som långfilmsformen

Netflixserien Störst av allt – producerad av FLX som också gör långfilm med marknadsstöd.

Netflixserien Störst av allt – producerad av FLX som också gör långfilmer med marknadsstöd.

Det är visserligen vackert så, jag älskar långfilmen som form, men marknadsstöd och straffskatt på biografer kan omöjligen vara bästa vägen. Särskilt i en tid när strömningskapitalet beskrivs som en syndaflod i en färsk Film i Väst-rapport och det produceras serier som aldrig förr, med breda berättelser för en bred publik.

Så vilka konstnärliga uttryck är det egentligen som behöver stöd? För att filmskapare som varken hemfaller åt kända berättelser eller bingevänliga serier inte jämt ska tvingas slåss om smulorna, kan det också vara en idé att förstora själva kakan. Titta västerut för inspiration – i Norge klubbades nyligen att HBO och Netflix måste bidra till den norska film- och tv-produktionen.

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLM

Annons

Stockholms filmfestival

Les Misérables

Den jubilerande filmfestivalen i Stockholm har släppt årets program, med gott om festivalfavoriter: Nadav Lapids Berlinvinnare Synonyms, Mati Diops Canneshyllade Atlantics och Noah Baumbachs Venedigfavorit Marriage story. Ladj Lys film om samhällets olycksbarn, som hade uppmärksammad premiär i Cannes, visas också. Titeln till trots är det ingen filmatisering av Victor Hugos klassiker, eller den kända musikalen för den delen, men utspelar sig delvis i förorten Montfermeil precis som Hugos roman. Fler filmer att se fram emot: Joanna Hoggs The souvenir, Kantemir Balagovs Beanpole av Sergej Loznitsas State funeral. Festivalen äger rum mellan den 6 och 17 november.


Evenemangstips
  • 24 nov

    Niki Lindroth von Bahr @ Färgfabriken

    Skynda innan den 24 november till Färgfabriken i Stockholm, som har en separatutställning med filmaren och animatören Niki Lindroth von Bahr, som bland annat gjort kortfilmerna Min börda och Tord och Tord. Häromåret ordnade Gävle konstmuseum en utställning med modellbyggen och figurer ur Roy Anderssons filmer, men annars hör det ju inte till vanligheterna att svenska filmskapare breder ut sig i konstrum. Utställning på Färgfabriken har fått namn efter hennes nya kortfilm: Något att minnas.


Instagram

Bild från inspelningen av Ivan Hedqvists extraordinära Vallfarten till Kevlaar från 1921, som skulle bli en film utan mellantexter, med undantag för 21 strofer av Heinrich Heine. Filmen blev en ekonomisk katastrof, bland annat på grund av en inspelningsresa till Köln, men den konstnärliga anspråksnivån kan förklaras med Hedqvists tidigare framgångar med Selma Lagerlöf-filmen Dunungen. Han gjorde bara ytterligare en film: Livet på landet, som hade premiär 1924. Vallfarten till Kevlaar har digitaliserats av SFI.

Följ FLM på Instagram.

Artikel

Ett efterlängtat standardverk om Eric M. Nilsson

Under närmare 60 år har Eric M. Nilsson lyckats upprätthålla en produktiv karriär som filmare. Johannes Hagman har läst en antologi om svensk films kanske främsta särling.

Artikel

Lång väg till insikt i Eric M. Nilssons Passageraren

Eric M. Nilssons Passageraren tar omvägen genom landsbygden utan att vinna nya perspektiv. Oscar Westerholm skriver om en anti-roadmovie från 1966.

Artikel

Klasskrockar och äckeleffekter i Chelsea Stardusts skräckkomedi Satanic panic

Det börjar som en tafflig skräckkomedi men efter ett tag får Satanic panic upp farten. Sebastian Lindvall har sett Chelsea Stardusts regidebut som pendlar mellan imponerande hantverk och fnissframkallande trams.

Artikel

Nu är tiden mogen för John Skoog

Med långfilmsdebuten Säsong gör John Skoog sin fjärde film om Kvidinge. Jo Widerberg pratar med regissören om skymningsljus, hemkärlek och obehagskänslor på den skånska landsbygden.

Annons

Tidigare FLM Weekend