fbpx
v.4

Dags att höja rösten om maktkoncentration i svensk film

Vecka 4 2020 Redaktör: Jacob Lundström
Intro

Vem bestämmer?

Jacob Lundström om makt och debatt

Det nya filmåret har inletts med en fortsättning på höstens debatt om den svenska filmens publiktapp. Inte undra på eftersom Göteborgs filmfestival står för dörren, inklusive seminarium med politiker och bransch, samt otaliga andra samtal mellan skål och vägg. Med tanke på att fjolårets marknadsandel på bio blev 13,2 procent finns det skäl för rannsakan. Peter Fornstam, ordförande Sveriges Biografägareförbund, har redan redogjort för sin felsökning – och bland annat lyft fram Filminstitutets fokus på jämställdhet och mångfald. I veckans FLM Weekend får han svar på tal från Oberoende Filmares Förbund, Wift och Sveriges Filmregissörer, som istället pekar på den skeva maktbalansen på biografsidan.

I USA diskuteras samtidigt skrotandet av en konkurrenslagstiftning på filmens område, närmare bestämt Paramountbeslutet från 1948, vilket Calle Wahlström berättar om i en intressant text. Precis som i Sverige påverkas förstås filmbranschen i USA av mediala omdaningar, samtidigt som maktkoncentrationen i Hollywood knappast är på tillbakagående. Titta bara på Disneys dominans. Men nya tider kräver onekligen nya lösningar, både från filmbranschens aktörer och lagstiftande politiker.

I Sverige har den monopolliknande situationen på biografmarknaden länge varit elefanten i rummet. Precis som Gunno Sandahl, tidigare kulturchef Folkets hus och parker, påpekar har filmpolitiken varit tandlös på området: ”Det behövs en ny stödstruktur där stödet till den lokala/regionala biografen behöver mångdubblas. Det betyder att de dominerande biografkedjorna får ge upp sitt motstånd till visnings- och biografstöd samtidigt som en ny offensiv filmpolitik formuleras och genomförs.”

Kanske ska man se utspelen från Sveriges Biografägareförbund, som insisterar på att sammanlänka publikfiaskot med mångfaldskvotering trots att Filminstitutet lägger nästan alla stödpengar på breda satsningar, i ljuset av att branschråden är en papperstiger. Rimligen innebär övergången till en statlig filmpolitik ett minskat inflytande från filmavtalets starka parter. Hur starkt blir Filminstitutet på kuppen och vad de gör de isåfall med initiativet?

Så visst finns det mycket att prata om under visningspauserna i Göteborg, förutom alla filmer i festivalens digra program. På flm.nu kommer vi dock precis som vanligt fokusera på just dem – upplevelserna i den svarta boxen. Håll utkik!

Jacob Lundström

Chefredaktör för FLMVälkommen till vårens första FLM Weekend!

Annons

Artikel

Svenska filmskapare: "Problemet är inte mångfald utan maktkoncentration"

I debatten om den svenska filmens sjunkande marknadsandel har satsningar på jämställdhet och mångfald pekats ut som problem. Men varför synas inte maktbalansen i Filmsverige bortom klickvänliga "sanningar"? Oberoende Filmares Förbund, Wift och Sveriges Filmregissörer önskar en fördjupad debatt inför branschsamtalen under Göteborgs filmfestival.

Artikel

Därför har det aldrig varit viktigare med sammanhang för filmälskare

Fejkade festivaler är cyniska projekt som skor sig på filmskapares drömmar, men pekar på ett växande behov: sammanhang för filmälskare. Jonas Holmberg, konstnärlig ledare på Göteborgs filmfestival, skriver om festivalernas framtid.

Artikel

Dags för ett nytt maktskifte i Hollywood?

Paramountbeslutet innebar början till slutet för studiosystemet i Hollywood. Nu menar det amerikanska justitiedepartementet att tiden sprungit förbi konkurrenslagstiftningen från 1948. Calle Wahlström skriver om oberoende biografägares oro för en osäkrad maktbalans i filmvärlden.

Artikel

David Lynch apar sig på bästa sätt i Netflixkortisen What did Jack do?

I den 17 minuter långa What did Jack do? förhörs en kapucinerapa av en kedjerökande poliskommissarie. Det är en svartvit film som påminner om Lynchs långfilmsdebut Eraserhead – inklusive ett kort musikalnummer. Oscar Westerholm ser en lekfull parentes som skapar oreda i skallen.

Artikel

De 39 stegen visar prov på Hitchcocks distinkta visualitet

Under året djupdyker Cinemateket i Hitchcocks katalog, från 1920-talets stumfilmer fram till 1976 års Family plot. Regissörens 30-talsproduktion avspeglar det världspolitiska läget men med ett temperament som är helt hans eget. Johannes Hagman skriver om De 39 stegen.

Annons

Tidigare FLM Weekend