fbpx
Intervju & reportage FLM, 27 oktober 2014

Filmvalet: Sara Stridsberg

En författare väljer sina filmfavoriter
Gummo (1997)

Gummo (1997)

Vilken var den senaste filmen du såg?
Turist. Den påminde om Melancholia, med en man som lämnar vid katastrofen.

Vilken var den första filmen du såg?
Det måste ha varit Pippi Långstrump på de sju haven. Min pappa var en av sjörövarna. En statistroll.

Vilken film drömmer du mardrömmar om?
Jag drömmer fortfarande mardrömmar om den sista skräckfilmen som jag såg. Det måste ha varit 25 år sedan. När jag var barn drömde jag mardrömmar av Babels hus och Dallas.

När blev du rädd av en film senast?
När jag såg En natt i Havanna. Den handlar om två unga pojkar som vill lämna Kuba och om systern till den ena som inte kan släppa taget om sin bror. När de är på havet på sin hopplösa flotta och mörkret faller, då var jag skräckslagen.

När grät du under en film senast?
Det var nog då också. Och jag grät sedan när de två överlevande dras upp ur havet efter en natt bland hajarna av amerikanska turister som lallar runt på stranden, när amerikanarna säger: ”God, I hope they understand that they are still in Havanna.” De där oskuldsfulla likgiltiga turisterna liknade alla oss som aldrig har behövt fly, som reser runt i världen av ren tristess.

När blev du politiskt omskakad av en film senast?
Då igen. Innan det: Belleville baby av Mia Engberg och De dansande andarnas skog av Linda Västrik, jag såg dem i våras. Båda två är filmer jag aldrig kommer att glömma. Belleville baby för att den kommer så otroligt nära frågan om vart gränsen går mellan oss människor, det som kallas för öde. De dansande andarnas skog för att berättelsen om det lilla aka-folket på andra sidan jorden speglar vårt liv här, hastigheten, ensamheten, kärleken till sakerna och pengarna.

Har du någon gång lämnat salongen under en visning?
Jag har lämnat tråkiga filmer. Gav upp om Nymphomaniac, trots att jag älskat von Triers filmer. Kändes som om det handlade för mycket om honom… Ibland känns det privata inte alls politiskt. Har nog lämnat salongen vid en eller annan svensk film som utspelar sig i stora vackra dyrbara rum, men som helt saknar hjärta.

Vilken är din mest minnesvärda filmupplevelse?
Allt jag såg under en särskild tid i livet. Som att jag hade ett fönster öppet inom mig som är stängt nu. Naked. Under the skin. Medan vi faller. Gummo. Kids. Persona. De missanpassade. Fjärilskyssar. En ängel vid mitt bord. Orlando. Suzanne Ostens filmer. Och många andra.

Vilken film ser du mest fram emot att se?
En dokumentärfilm som heter Efter dig om en man som filmar sin mamma när hon vårdar hans morfar.

Vilken filmkaraktär identifierar du dig mest med?
Fru Vogler i Persona som har slutat prata.

Vilken skådespelare ser du gärna oavsett vad det är för film?
Marilyn Monroe. För genialiteten.

Vilken film har du sett flest gånger?
Det måste vara Fucking Åmål. Mina systrar, som är tjugo år yngre än jag, såg den flera gånger varje dag under en period och jag brukade se den med dem. Vi älskade den.

Sara Stridsberg är aktuell med romanen Beckomberga – ode till min familj.

Annons