Häromdagen skrev Caroline Hainer roligt och läsvärt på Weird Science om årets stora juldagspremiär Änglagård – tredje gången gillt. Dock tycker jag att hon missuppfattar filmen lite: det är ju ingen som vill fördriva Fanny och Zac med högafflarna i trean. Tvärtom tävlar alla byborna om vem som ska få erbjuda besökarna husrum. Denna förskjutning i relationen mellan stad och landsbygd, och om svensk landsbygdsfilm i allmänhet, skriver jag långt om i Expressen idag.
Hehe, tror du att det kommer bli så illa? Ser fram emot Odjuret!
Ja, och med tanke på flykten till naturen i filmer som Man tänker sitt och Farväl falkenberg ska det bli extra skönt att Odjuret (kanske) kommer nästa år. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/en-orgie-i-usel-manlighet_5813611.svd
Hur som: det du beskriver, som från 90-talet och framåt fått extra näring av regionaliseringen, lär bli ännu värre i framtiden när koffertmodellen styr fördelningen av kulturpengarna i det här landet. Då, när film och annan kultur nedgjorts till bekväma landskapsblommor, kommer vi nostalgiskt att blicka tillbaka på hur Änglagård 3 framställde lanthandeln.